Flygplatsbolaget Finavia föreslog i sin trendrapport om flygtrafiken som publicerades 13.1.2025 att de statsstödda regionflygen borde avskaffas. Finavia är också redo att minska sitt nätverk av flygplatser och ersätta förbindelserna med resekedjelösningar.
Vi anser att Finavia går utöver sin roll med detta uttalande och sitt försök att lobba. Det är inte flygplatsbolaget som ska besluta om Finlands internationella tillgänglighet och hur den ska säkerställas. Finlands internationella tillgänglighet är en nationell angelägenhet, och det är politikernas ansvar att se till att svansen inte börjar vifta på hunden.
I Petteri Orpos regeringsprogram har det fastställts att flygplatsnätverket ska bibehållas som det är. Det är beklagligt att Finavia som ett statligt bolag med sina uttalanden skapar onödig osäkerhet om fortsättningen av flygförbindelserna och regionernas utvecklingsmöjligheter. Finavia, som ägs av det finska folket, måste säkerställa tillgängligheten i hela landet.
Offentlig trafikinfrastruktur är ofta en kostnad. Syftet med offentlig infrastruktur är inte nödvändigtvis att generera vinst, utan att möjliggöra ekonomisk aktivitet och människors rörlighet, vilket skapar mervärde. Det kan påpekas att staten också stöder vägnät, järnvägar, buss- och tågturer samt hamnar. Flygplatsnätverket och flygtrafiken bör inte vara ett undantag.
Enligt en omfattande utredning av 13 flygplatser, som publicerades hösten 2024, är en fjärdedel av omsättningen inom deras influensområden beroende av flygtrafiken. Den flygtrafikberoende omsättningen i dessa områden uppgick till 38 miljarder euro år 2023. Samtidigt var flygplatsernas sammanlagda årliga underskott cirka 21 miljoner euro. Baserat på denna utredning är de ekonomiska fördelarna med flygtrafiken i regionerna tvåtusen gånger större än underskottet.
Flygtrafikens ekonomiska effekter är till 98 procent katalytiska. Detta innebär att flygtrafiken är djupt integrerad i näringslivets och samhällets ekosystem, skapar arbetstillfällen, möjliggör tillväxt och genererar skatteintäkter. Effekterna är så betydande att det är svårt att se alternativa lösningar som skulle ge en motsvarande stimulans för livskraften.
I de undersökta områdena fanns det 96 000 arbetsplatser som är beroende av flygtrafik. Praktiskt taget var femte jobb är alltså beroende av flygtrafiken. De flygtrafikberoende skatteintäkterna utgjorde cirka 2,3 miljarder euro av områdenas totala skatteintäkter. Under de senaste tio åren har flygtrafiken påverkat nästan hälften av de investeringar som gjorts i dessa områden.
Flygplatsnätverket har varit centralt för Finlands ekonomiska tillväxt och för att möjliggöra export, och dess betydelse har ökat i den globala konkurrensen. Dessutom är ett mångsidigt nätverk av flygplatser nödvändigt för försörjningsberedskap och militär rörlighet. Staten bör inte jaga besparingar till varje pris. Att spara på flygtrafiken skulle på grund av dess katalytiska effekter orsaka massiv skada. Satsningar på utveckling av flygtrafiken betalar sig mångdubbelt tillbaka.
71 procent av Finlands export är koncentrerad till regionerna. Regionflygplatsernas viktigaste funktion är inte inrikes resor, utan att företag och experter snabbt ska kunna ta sig till och från utlandet. Ekonomisk tillväxt skapas och växer genom aktiv exportverksamhet, vilket kräver internationell flygtrafik. Det mest effektiva sättet att skapa förutsättningar för export är att säkerställa flygförbindelser från tillräckligt många regioner till världen. Statens uppgift är att skapa förutsättningar för detta.
Stina Mattila
Stadsdirektör i Karleby
Anne Ekstrand
Stadsdirektör i Jakobstad
Malin Brännkärr
Kommundirektör i Kronoby
Gun Kaptens
Kommundirektör i Larsmo
Stefan Svenfors
Kommundirektör i Pedersöre
Paula Erkkilä
Österbottens handelskammare, vd
Anna Kotamäki
Mellersta Österbottens Företagare, vd
Jyrki Kaiponen
Landskapsdirektör i Mellersta Österbotten
Mats Brandt
landskapsdirektör i Österbotten
Utredningen om flygtrafikens ekonomiska inverkan