Rapporten Teollisuusalueiden parhaat käytännöt som handlar om bästa praxis inom storindustriområden publiceras under Kokkola Material Week i samband med evenemanget PreKMW måndag 11.11.2024. Rapporten grundar sig på det tematiska projektet med ledningsansvar gällande batterikemi som letts av Karleby stad och finansierats av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). I projektet har man behandlat utvecklingen av industriområden och industriella servicekoncept i batterikemins värdekedja.
Ett centralt tema för projektet med ledningsansvar gällande batterikemi är att utveckla storindustriområdena och förbättra deras internationella konkurrenskraft med beaktande av principerna för grön omställning och hållbar utveckling. Målet är att öka kompetensen och implementera bästa praxis samt att ge möjlighet att fastställa gemensamma kvalitetskriterier. Under en serie av workshopar sammanställdes bästa praxis för utvecklingen av servicekoncept som gör industriområdena en intressant plats för dem som söker etableringsplats.
I workshopseriens fjärde workshop granskades bästa praxis utifrån olika teman: infrastruktur och leder, tjänster och säkerhet samt el och energi. I workshoparna deltog Invest in-aktörer från olika delar av Finland: från Torneå till Kotka och Björneborg till Joensuu.
Samarbete ökar konkurrenskraften
”Trots att regionerna konkurrerar om investeringar har det varit ett nöje att lägga märke till hur aktivt och villigt man vill främja dessa frågor tillsammans på riksnivå och också utveckla det egna arbetet genom samarbete”, berömmer projektchef för projektet med ledningsansvar gällande batterikemi Hannu-Pekka Pukema då han beskriver utbytet av workshoparna.
Regionalt samarbete som överskrider kommungränserna och kartläggning av regionala styrkor, prioriteringar och utvecklingsbehov är viktiga steg som ska tas för att locka företag och investeringar till Finland. Det är viktigt att skapa en gemensam strategi samt modeller och systembeskrivningar som ökar förståelsen för hur saker och ting fungerar både nationellt och regionalt.
För att locka investeringar och för att investeringarna ska bli verklighet krävs proaktiva lösningar inom markanvändning och smidiga planläggningsprocesser samt att det utvecklas lämpliga tomter för industriella investeringar och smidiga tillståndsprocesser. Dessa faktorer är också viktiga för byggandet av en fungerande industriell infrastruktur.
Andra centrala konkurrensfaktorer är industriområdenas läge, dvs. deras goda logistiska tillgänglighet med tanke på olika transportformer och arbetskraft. Man måste se till att alla delar av försörjningskedjan fungerar och att lederna och transportinfrastrukturen är i skick.
Fördelarna med Finlands industriella verksamhetsmiljö är bl.a. att vi har ansvarsfull produktion av el och energi, energikompetens, god tillgång till koldioxidsnål energi och ett konkurrenskraftigt pris på den. Det är viktigt att man inom industriområdena sträva efter att ta fram lösningar inom cirkulär ekonomi och synergier samt bygga upp och utnyttja de industriella symbioser som företagen bildar.
Regionens konkurrenskraft ökar tack vare servicehelheterna som aktörerna inom industriområdena erbjuder. De stödjer och stärker företagens kärnfunktioner, säkerhet, verksamhetens effektivitet och smidighet samt upprätthållandet av infrastrukturen. Ledningens engagemang, gemensamma rutiner för riskhantering och säkerhet samt uppföljning av dem och kontinuerlig utbildning har identifierats som grundpelarna för byggandet av en stark gemensam säkerhetskultur.
Läs rapporten (på finska)