Finansministeriet gav 9.10.2023 ut sin ekonomiska översikt enligt vilken Finlands ekonomi går in i en recession under slutet av året och tillväxt förväntas redan nästa år. Finlands ekonomi växer inte 2023 på grund av de stigande priserna och räntorna, vilket har minskat hushållens konsumtion och privata investeringar. Den avtagande inflationen och lönehöjningarna leder dock till ekonomins tillväxt med 1,2 procent år 2024.
Framtida år kommer att vara ekonomiskt utmanande
Prognoserna för den offentliga ekonomins framtida år är rätt dystra och utmaningarna vad gäller kommunernas ekonomiska utveckling syns även hos oss i Karleby. Osäkerheten som ingår i den ekonomiska planeringen har inte försvunnit, och kombinerad med en kraftig försvagning av kommunernas inkomstbas, de ökade kostnaderna samt investeringsbehoven kommer det oundvikligen att bli en utmaning att hitta en ekonomisk balans.
Kostnaderna ökar alltså snabbare än vad stadens inkomstbas utvecklas (inflation, räntechock, lönehöjningar). De följande åren kommer att vara svåra och magra.
Nästa års budget är som väntat negativ och omfattar många åtgärder som måste förverkligas för att det uppsatta målet ska kunna nås. Budgeten innehåller dock inga betydande skattehöjningar med undantag av förändringar som införs via regeringsprogrammet, inte heller väsentliga personalkonsekvenser. Sektorerna vidtar dock aktivt och i mån av möjlighet andra personalåtgärder för att bromsa kostnaderna. Förslaget till driftsekonomi är mycket strikt, och åtgärder vidtas som bäst med tanke på nästa års resultat. Det förekommer dock så stor osäkerhet i budgeten och planeringsåren att det är motiverat att fortsätta arbetet enligt ett nytt ekonomiprogram för att främja balanseringen av ekonomin.
Budgetens planår 2025 och 2026 ser redan i viss mån lite bättre ut än 2024, men det krävs intensivt samarbete av hela stadsorganisationen och beslutsfattarna.
Den kommunala ekonomins positiva år når alltså ett slut och det vi har framför oss är ekonomiskt magra år i allt högre grad. Trots utmaningarna och för att inte glömma de ekonomiska realiteterna växer och utvecklas staden, men det här förutsätter en noggrann och omsorgsfull ekonomi. Stadens ekonomiprogram kommer att få en fortsättning i och med att det tidigare programmet avslutades 2022. Vi måste fortsättningsvis hitta långsiktiga och strukturella reformer för att säkerställa den ekonomiska balansen. Sektorerna har gjort ett disciplinerat arbete för att främja balanseringen av driftsekonomin, och arbetet fortsätter för att säkerställa stadens framtida investeringar och stadens övergripande utveckling.
Nästa års resultat blir negativt
Stadens och affärsverkets räkenskapsperiod visar ett underskott på -3,3 miljoner euro i budgeten.
I nästa års verksamhetskostnader har för staden och affärsverket budgeterats sammanlagt 224,6 miljoner euro. Jämfört med det här året ökar verksamhetskostnaderna enligt uppskattning med ca 8,3 procent.
Kostnaderna ökar i alla kontogrupper. Personalkostnaderna ökar med 7,1 procent i huvudsak via lönehöjningar. Antalet årsverken ökar jämfört med detta år med ca 9 årsverken. Följderna av den ökande inflationen och de ökande räntorna syns också i köp av tjänster (8,7 %), förnödenheter och varor (4,6 %), understöd (2,7 %) och andra verksamhetskostnader (14 %). Konsekvenserna av prisökningarna syns starkt i stadens verksamhet och kostnaderna för produktion av tjänster, exempelvis har externa hyror ökat kraftigt. Mot slutet av året väntas ytterligare prishöjningar vad gäller externa tjänster, och kostnadstrycket lättar inte ännu nästa år heller.
Skatteinkomster och statsandelar
Nästa års totala skatteprognos i budgeten 2024 är sammanlagt ca 121 miljoner euro. Inkomstskatterna uppgår till 89,3 miljoner euro, fastighetsskatterna till 16,9 miljoner euro och samfundsskatterna till 14,8 miljoner euro.
De totala skatteinkomsterna sjunker dock nästa år från nivån 2023 med ca 3,4 miljoner euro. Jämfört med det här året minskar inkomstskatterna enligt uppskattning med ca -1,5 miljoner euro och samfundsskatterna med ca -2,3 miljoner euro. Däremot väntas fastighetsskatten öka med uppskattningsvis ca 0,4 miljoner euro jämfört med år 2023.
2024 ska kommunernas inkomstskattesatser meddelas med en tiondels noggrannhet, vilket innebär att Karleby stads inkomstskattesats kommer att höjas från 8,86 procent till 8,90 procent. Trots detta medför konsekvenserna av regeringsprogrammet och beräkningarna att skattesumman försvagas att stadens skatteprognos för nästa år försvagas. Inkomstskatterna väntas dock öka igen under planåren 2025 och 2026 i enlighet med oktobers skatteprognos.
I regeringsprogrammet har det föreslagits att man fr.o.m. år 2024 i stället för nuvarande fastighetsskatteprocent i fortsättningen slår fast separata allmänna fastighetsskattesatser för markbotten och byggnader. Nedre gränsen för den allmänna fastighetsskattesatsen för markbotten skulle bli 1,30. Nedre gränsen för fastighetsskattesatsen för byggnader föreslås kvarstå som 0,93.
Karleby stads allmänna fastighetsskattesats år 2023 är 1,25 och i budgeten för nästa år föreslås den höjas till 1,30 procent. Förändringen har beaktats även i oktobers skatteprognos. Enligt plan träder revideringen av fastighetsskattelagen i kraft 1.1.2024, alltså kommer den att tillämpas i beskattningen 2024. Kommunerna borde förbereda sig på att ge Skatteförvaltningen fastighetsskattesatsen 2024 för markbotten senast 17.11.2023.
I budgeten höjs skattesatsen för obebyggda tomter från nuvarande 3,25 procent till 6,00 procent år 2024.
Karleby stads nästa års statsandelar uppgår till sammanlagt 26,4 miljoner euro. En av de största förändringarna i nästa års budget jämfört med 2023 är minskningen av statsandelar med ca 6,3 miljoner euro. Den allmänna statsandelen sjunker med ca -6,4 miljoner euro och de övriga statsandelarna ökar med ca 0,1 miljoner euro. Förändringen är betydande och har en central inverkan på att kommunernas inkomstbas smalnar.
Årsbidrag
Årsbidraget i budgeten 2024 är 12,4 miljoner euro och det försvagas från prognosen innevarande år med ca 10,7 miljoner euro. Det här påverkas särskilt av att verksamhetsbidraget försvagas på grund av de ökade kostnaderna, den väsentliga minskningen av skatteinkomster och statsandelar jämfört med tidigare år samt de ökade räntekostnaderna. Årsbidraget i nästa års budget täcker bara 77 procent av avskrivningarna medan det i bokslutsprognosen för detta år är ca 151 procent.
Finansieringsintäkter och -kostnader
Räntornas kraftiga ökning sedan sommaren i fjol syns också i utvecklingen av stadens räntekostnader framtida år, även om utvecklingen bromsas av ränteskydd samt låneavtal med fast ränta.
Investeringsbehoven höjer prognosen för stadens lånesaldo och behov av främmande kapital. Med beaktande av refinansieringen uppgår räntekostnaderna år 2024 till uppskattningsvis ca 4,9 miljoner euro med nuvarande marknadsräntor. Räntekostnaderna väntas öka från årets prognos med ca 1,7 miljoner euro. Låneportföljen har kontrollerats aktivt för att minimera räntekostnaderna.
Budgetens dividendavkastningar uppskattas nästa år uppgå till ca 3,8 miljoner euro. Dividendavkastningarna utgår från bolagens resultatprognoser för 2023. Dividendavkastningarna väntas väsentligt förbättras jämfört med 2023, eftersom bolagens resultatprognoser har åtminstone delvis förbättrats.
Finansieringsintäkterna och -kostnaderna uppgår nästa år enligt uppskattning till sammanlagt ca -0,3 miljoner euro.
Investeringar
Stadens och affärsverkets nettoinvesteringar år 2024 uppgår till ca 42,6 miljoner euro, år 2025 till ca 52,96 miljoner euro och år 2026 till ca 57,07 miljoner euro.
Stadens och affärsverkets investeringsplaner är betydande. De följande tre åren är centrala investeringar bl.a. Halkokari skola och daghem (ca 43,0 miljoner euro), Karleby Idrottspark Ab:s kapitalisering med högst 27,5 miljoner euro, byggandet av Patamäki vattenverk (ca 18,2 miljoner euro), daghemmet Kiviniityn päiväkoti (ca 7,0 miljoner euro), underfarten och parkeringsarrangemang vid järnvägsstationen (ca 5,5 miljoner euro) och för annan infrastruktur-, led- samt anslutningsprojekt ca 11,0 miljoner euro. Dessutom innehåller budgeten och ekonomiplanen också andra viktiga objekt såsom renoveringen av Donnerska skolan och KSG.
Nettokassaflödet för verksamheten och investeringarna i finansieringsanalysen är -32,2 miljoner euro. De långfristiga lånens ökning uppgår enligt uppskattning till 80,0 miljoner euro och omfattar omorganisering av ett masskuldebrevslån på 30,0 miljoner euro, som förfaller till betalning nästa år. Nästa år är minskningen av långfristiga lån -64,4 miljoner euro. Det här innebär att stadens lånesaldoprognos ökar från ca 226,4 miljoner euro till 242,1 miljoner euro i slutet av 2024.
Finansieringsanalysens kassaflöde från finansiering år 2024 med beaktande av affärsverket är 15,7 miljoner euro och förändringen i penningmedlen åter -16,5 miljoner euro.
I balansräkningen för stadens och affärsverkets bokslut 2022 var överskottet från tidigare räkenskapsperioder sammanlagt ca 38,2 miljoner euro positivt. Enligt bokslutsprognosen 2023 kommer stadens och affärsverkets resultat att visa överskott och nästa års förutspådda negativa resultat i budgeten inverkar inte märkbart försvagande.
Siktet mot horisonten
Räkenskapsperiodens underskott i stadens och affärsverkets budget blir -3,3 miljoner euro. Det här är ett ca 1,4 miljoner euro svagare resultat än ramen som godkändes i stadsstyrelsen i juni. Om det ekonomiska läget utvecklas i en positivare riktning än det som förutspåtts på hösten har staden också förutsättningar att nå ett bättre resultat.
2024 kommer att vara särskilt svårt för kommunerna. Stadens finansieringsbas smalnar samtidigt som kostnaderna fortsätter att öka. Investeringstrycket är hårt de framtida åren. Budgetförslaget är dock motiverat och omfattar inga personalkonsekvenser eller verkliga skattehöjningar. Effektiveringen av verksamheten fortsätter inom ramen för ett nytt ekonomiprogram och med andra åtgärder för att säkerställa även framtida års ekonomiska förutsättningar och balans. Staden utvecklas målmedvetet och ansvarsfullt även framtida år.