Den avslutade räkenskapsperioden är historisk
År 2022 har återspeglats av den ökade osäkerheten i världsekonomin och i den geopolitiska säkerheten på grund av Rysslands anfallskrig. Den kraftigt tilltagande inflationen och höjningen av styrräntan har också påfrestat kommunekonomin. Kommunernas finansieringsbas har i och med välfärdsområdesreformen förändrats avsevärt från ingången av 2023. Ansvaret för att ordna tjänster inom social- och hälsovården, räddningsväsendet och elevvården överfördes till välfärdsområdet.
Trots rådande osäkerhet visar räkenskapsperiodens resultat överskott. Stadens och affärsverkets överskott för räkenskapsperioden är 8,5 miljoner euro efter bokslutsdispositionerna. Överskottet ökade med 48,8 procent jämfört med året innan.
Skatteinkomster och statsandelar samt poster av engångsnatur gav ekonomin ett lyft
De viktigaste faktorerna som påverkade resultatet var den positiva utvecklingen av skatteinkomster och statsandelar samt vinsterna av engångsnatur vid försäljning av anläggningstillgångar. Stadens skatteinkomster uppgick till 221,3 miljoner euro och statsandelarna till 109,2 miljoner euro.
Skatteinkomsterna ökade med ca 4,3 procent och statsandelarna med 6,5 procent jämfört med året innan. Resultatet berodde i hög grad av den goda sysselsättningsutvecklingen samt lönesumman, och detta syntes i redovisningen av kommunalskatter. Vinsterna vid försäljning av anläggningstillgångar var sammanlagt ca 6,3 miljoner euro och överskred budgeten med mer än dubbelt.
Förändringarna i världsekonomin syns också i kommunekonomin
I takt med den snabbt stigande inflationen syntes kostnadsökningen inom den kommunala ekonomin i nästan alla kostnadsgrupper, särskilt i fråga om köp av tjänster och material, förnödenheter och varor. De externa verksamhetskostnaderna uppgick till sammanlagt 357,3 miljoner euro ett år tidigare. De totala verksamhetskostnaderna efter tilläggsanslag överskred budgeten med ca 6,2 miljoner euro. Verksamhetskostnaderna ökade med ca 5,2 procent jämfört med året innan.
Personalkostnaderna översteg det ursprungliga målet och uppgick till 105,4 miljoner euro. En ökning på 1,7 procent jämfört med året innan. Stadsfullmäktige beviljade den grundläggande utbildningen och småbarnspedagogiken tilläggsanslag i slutet av 2022. Orsaken till detta var grundande av tillfälliga enheter, vikariearrangemang och grundande av nya grupper. Löneuppgörelserna i de nya kollektivavtalen har påverkat utvecklingen av personalkostnaderna sedan hösten.
Köp av tjänster av social- och hälsovårds samkommunen ökade
Karleby stad köpte tjänster av samkommunen Soite för sammanlagt 190,5 miljoner euro 2022. En ökning på ca 7,6 procent från 2021. Jämfört med året innan ökade kostnaderna särskilt i fråga om mottagningsverksamhet, vård och omsorg, långvarig anstaltsvård samt antalet vårddagar inom akutvård, rehabilitering och korttidsvård. Också antalet klienter inom barnskydd och vårddagar inom boendeservicen för handikappade med heldygnsomsorg har ökat. Kostnadsökningen beror delvis också på den snabbt ökade inflationen.
Staden betalade sammanlagt 184,5 miljoner euro i förskott till samkommunen. Soites tilläggsfaktura till staden uppgick till ca 6 miljoner euro trots coronarelaterade stöd och bidrag. Under 2022 fick samkommunen sammanlagt över 7,2 miljoner euro i coronarelaterade stöd och bidrag, varav 0,6 miljoner redovisa-des till kommunerna. Karlebys andel av detta var 0,4 miljoner euro.
Återbetalningen av överskott från tidigare räkenskapsperioder i och med upplösningen av samkommunen och dispositionsfondens förbättrade resultat påverkade stadens resultat med ca 3,4 miljoner euro.
Verksamhetsbidraget försvagades, årsbidraget förbättrades
Verksamhetsbidraget för 2022 uppgick till -310,1 miljoner euro. Verksamhetsbidraget försvagades med -5,7 procent, dvs. med ca 16,6 miljoner euro, från året innan.
Årsbidraget för 2022 var 24,3 miljoner euro positivt. Det förbättrades med ca 17,3 procent jämfört med 2021. Årsbidraget räckte till för att täcka ca 157 pro-cent av avskrivningarna. Planenliga avskrivningar och nedskrivningar uppgick till 15,5 miljoner euro.
Investeringsutgifterna utföll lägre än förväntat
Investeringsutgifterna riktades under räkenskapsperioden till stadens basservice. De viktigaste var skolnätets renoverings- och byggobjekt (Villa skola, Isokylän koulu, Länsipuiston koulu och Donnerska skolan) samt investeringar i trafikleder. Det investerades också mångsidigt i kultur- och fritidstjänster (bl.a. parker, lekplatser samt näridrottsplatser och friluftsleder).
Investeringsutgifterna för räkenskapsperioden uppgick sammanlagt till 17,3 miljoner euro. Investeringsutgifterna underskred budgeten med 6,8 miljoner euro. Räkenskapsperiodens inkomster från investeringar uppgick till 9,3 miljoner euro. De budgeterade investeringsinkomsterna överskreds med sammanlagt ca 3,2 miljoner euro.
Nettoinvesteringarna låg klart under budgetplanerna. Utfallet var 8,0 miljoner euro. Framförallt de oväntat höga vinsterna av engångsnatur från försäljning av mark- och vattenområden och värdepapper som ingår i anläggningstillgångar inverkade på nettoinvesteringarna.
Stadens och affärsverkets lånebestånd ökade från föregående år till 235,6 miljoner euro (en ökning på 7,5 miljoner euro). I motsvarande grad ökade lån och hyresansvar till 294,3 miljoner euro (en ökning på 3,1 miljoner euro). Lånebeståndet per invånare var sammanlagt 4 905 euro (en ökning på 144 euro från året innan).
Stadens och affärsverkets soliditet var 45,1 procent och kommunens relativa skuldsättning 71,8 procent. Överskott från tidigare räkenskapsperioder uppgick till 38,2 miljoner euro i och med det positiva resultatet.
Koncernens resultat blev positivt
Resultatet för koncernens räkenskapsperiod var 5,59 miljoner euro och försvagades från året innan med 8,29 miljoner euro. Bakom det försvagade resultatet ligger de kombinerade effekterna av det plötsligt förändrade ekonomiska läget på de centrala koncernbolagens verksamhet och ekonomi. Stadens och affärsverkets positiva resultat bidrog dock till hela koncerns positiva resultat.
Koncerns överskott uppgick till 4,91 miljoner euro efter bokslutsdispositioner och skatter. En minskning på 6,74 miljoner euro jämfört med året innan.
Årsbidraget uppgick till 52,18 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 5,24 miljoner euro jämfört med året innan. Årsbidraget räckte till för att täcka 112,0 procent av avskrivningarna, vilket inte räckte till för att nå målet i stadsstrategin.
Koncernens lån och hyresansvar ökade till sammanlagt 535,56 miljoner euro, en ökning på 18,11 miljoner euro jämfört med året innan. Det ackumulerade överskottet i balansräkningen var 118,86 miljoner euro på bokslutsdagen.
Stadens ekonomiska utveckling i framtiden
År 2022 var ett händelserikt år också med tanke på kommunens verksamhet. Verksamheten präglades bl.a. av den nya kommunstrategin och de ägarpolitiska riktlinjerna, förberedelserna inför den historiska välfärdsområdesreformen, energikrisen och beredskap inför den, den snabbt stigande inflationen och styrräntorna som stigit kraftigt sedan juni.
Planeringen av reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024 fortgick och nya arbetskollektivavtal kunde ingås. Också centrala investeringsprojekt gick framåt. Vi har inte helt blivit kvitt coronan under 2022, och detta syntes också delvis i stadens verksamhet bl.a. som vikariearrangemang och frånvaro.
Stadens ekonomiprogram löpte ut 2022. Avsikten är att programmet avslutats slutligt och att dess resultat bekräftas efter att bokslutet färdigställts. En utredning utfördes våren 2021 om hur målen i ekonomiprogrammet har uppnåtts. Enligt resultaten har man lyckats bra med att utveckla verksamheten och förnya processerna. Det återhållsamma ekonomiska hushållningen måste upprätthållas trots tre relativt goda år i rad. Stadens investeringsbehov ligger fortfarande på hög nivå.
Viktigt med tanke på utvecklingen av stadens ekonomi är också hur världsekonomin utvecklas, om inflationen fortsätter att ligga på en hög nivå samt hur styrräntorna utvecklas. Det är ytterst viktigt med tanke utvecklingen av Karleby stads ekonomi under kommande år att driftsekonomin utvecklas måttligt och att årsbidraget ligger på en stabil grund. Storleken på årsbidraget bestämmer tillsammans med investeringsprogrammet också hur stadens skulder och an-svar utvecklas i framtiden.
Med tanke på den ekonomiska utvecklingen har staden ett bra utgångsläge för de kommande åren, men en noggrann och planmässig hushållning måste fortsätta för att hitta en ny balans. Också framtiden är förknippad med utmaningar och osäkerhet, vilket gör det exceptionellt svårt att göra prognoser.
Karleby har dock ett bra utgångsläge för att möta framtida utmaningar samt goda förutsättningar att fortsätta utveckla staden för invånarnas behov. Företagens och näringslivets positiva nyheter samt regionens ekonomiska framtidsutsikter ger framtidstro. Goda utsikter på horisonten.
Stadsstyrelsen behandlar bokslutet på sitt sammanträde måndagen den 27 mars 2023.