Guidningar och workshopar

Mer än hälften av fåglarna som häckar i Finland är flyttfåglar. Resten av fågelarterna är partiella flyttfåglar, vandringsfåglar eller stannfåglar. I workshopen bekantar vi oss med olika fåglar och diskuterar vilka slutsatser vi kan dra av deras struktur, näbb och bröstben. Vad äter de, vart flyttar de? I Veikko Salkios naturaliesamling finns cirka 200 fågelarter representerade vilka häckar i Finland. Det finns också tillgång till cd:n Finlands fåglar med beskrivning av flyttfåglarnas flygrutter, flyttider samt häcknings- och förekomstorter.

Fågelägg kan vara enfärgade eller brokiga, runda eller ovala – allt har en mening. I workshopen bekantar vi oss med fåglarnas häckning, olika fågelbon samt fågelägg genom Kieppis äggsamling och prov i Veikko Salkios samling. Vad säger lagen om fågelägg? Numera avlidna biologen Harri Hongell fungerade tidigare som expert när det gällde att känna igen fågelägg och bon. I workshopen kan du själv göra ett fågelbo och ägg av olika material. Det finns också tillgång till cd:n Finlands fåglar med beskrivning av flyttfåglarnas flygrutter, flyttider samt häcknings- och förekomstorter.

Under den här uggleutflykten är det garanterat att du ser ugglor och hör deras hoande. I workshopen får man bekanta sig med i Finland levande ugglearter samt deras levnadssätt. Veikko Salkios minidioramor berättar om ugglornas häckning och deras bytesdjur. Med hjälp av ett skuggspel kan vi också skapa stämningen i en nattlig skog.

Nässelfjärilen och citronfjärilen är dagfjärilar som alla känner, men vilka är svärmare, spinnare och mätare? I workshopen bekantar vi oss med fjärilarnas mångfald och fjärilens förvandling från ägg till fullbildad fjäril. Vad sker i olika utvecklingsskeden? Vi kan också fundera på skillnader mellan trollsländor och fjärilar eller undersöka olika insekter. Att vika origamifjärilar kräver noggrannhet, men slutresultatet är belönande.

Älgen bredde ut sig till vårt land efter den senaste istiden för ca 10 000 år sedan. Den är väl anpassad till köld: de långa täckhåren är ihåliga och verkar värmeisolerande och dessutom är älgens långa ben till hjälp i snön. Men vad äter älgen under olika årstider? I workshopen bekantar vi oss med älgen och andra hjortdjur genom horn- och skallprov i Veikko Salkios samling. I sina fotografier lyfter Jyrki Portin fram älgen i olika livsmiljöer. I workshopen kan vi också fundera på vilken betydelse älgen har haft under Finlands förhistoria och dess betydelse för oss idag.

Man kan rymma undan vinterkölden, men de djur som stannar får skydd av snön. Vissa vilar i flera månader medan andra letar ständigt efter mat under hela den korta ljusa tiden på dagen. Den mjuka snön avslöjar spår efter många små fötter som vi kan undersöka. Välkommen att bekanta er med djur som vi kan se i vår vinternatur. Hur klarar de den långa, kalla vintern? I workshopen får du också anvisningar om hur du kan delta i projektet Följ med vintern.

Med hjälp av fossil får vi kunskap om jordklotets historia och uppkomsten av liv. I workshopen kan vi kika miljoner år tillbaka i tiden och få reda på hur alla organismer har förändrats med tiden. Hur har kontinenterna flyttat på sig under jordklotets historia? Vilka faktorer har påverkat jordklotets klimat?  Som expert vid identifiering och datering av fossil har fungerat paleontologer vid Helsingfors universitet.

Har du någonsin tänkt om på vilka element människokroppen består av? Och varifrån kommer grundämnen i första hand? Kieppi, Karleby naturhistoriska museum arrangerar i samarbete med Merja Pohjonen en utställning och en workshop som ger en överblick över grundämnenas bildning, jordens uppkomst och livets utveckling. Till sist får alla en bit lera, av vilken vi kan forma en människofigur. Till vilken position böjer sig vår kropp? (Obs! För att transportera lerverket ska eleverna ha med sig en tom, sköljd mjölkburk eller liknande.)

I workshopen bekantar vi oss med uppkomsten av stjärnor och solsystemet med bilder från rymdteleskopet Hubble. Vad är det som skyddar jordklotet mot meteoriter? Vi undersöker olika meteoriter och impaktbergarter. I Viljo Nissinens samling finns ett fragment av kända Bjurböles stenmeteorit som föll ner som ett eldklot i slutet av 1800-talet nära Borgå. I workshopen letar vi på en jordglob fram platser där stora meteoriter slagit ner eller hittats, både i Finland och i andra delar av världen. Som expert har fungerat Satu Hietala (GTK), Arto Luttinen (Naturhistoriska centralmuseet) och professor emeritus Lauri Pesonen (Helsingfors universitet).

Berg bildas och vittrar sönder, hav bildas och försvinner. Jordens yta förändras ständigt, materia cirkulerar. Välkommen att bekanta dig med mineraler och stenar som bildas av grundämnen. Hur och var bildas de, vilka ämnen består de av? I workshopen blir magmatiska bergarter, sedimentstenar och metamorfa stenar bekanta. I Viljo Nissinens mineralsamling ingår en cirka 3 500 miljoner år gammal gnejs från Siurua i Pudasjärvi, den äldsta bergarten i den Fennoskandiska urbergsskölden. Vi kan också lära oss känna de vanligaste mineralerna.

I naturens kretslopp under miljoner år har bergen långsamt vittrats sönder till sten, grus, sand och lera. I workshopen bekantar vi oss med lermineral och färgämnen som används vid keramiktillverkning, detta med hjälp av prov i Viljo Nissinens mineralsamling. Vad minns leran av jordens olika skeden? Vad är sur sulfatjord som man kan hitta även i Karleby? Som avslutning får alla en bit finsk rödlera som man kan forma till ett litet konstverk åt sig själv. Obs! Lerföremål kan inte brännas i Kieppi.

I Viljo Nissinens mineralsamling finns många sällsynta mineral och deras ädla former. I workshopen utreder vi av vilka grundämnen och genom vilka processer ädel- och smyckestenar bildas. Vi söker fram en ametist, en topas och en rubin i samlingen. Vilka egenskaper måste stenen ha för att man ska kunna slipa den? Som avslutning kan vi undersöka mineral med olika instrument, slipa stenar för hand eller göra vår egen amulett av olika material.

I Kieppis färgäventyr bekantar vi oss med ljus och färg på ett mångsidigt sätt. Människoögat kan uppfatta bara en bråkdel av solstrålningen.  Färger ”föds” via vårt synsinne; ljusets våglängd påverkar färgerna vi ser. Med hjälp av ficklampa får vi fram vackra färgnyanser i fjärilars vingar och fåglars fjädrar. En del mineral varierar i färg beroende på ljuset. Joni Virtanen har genom åren fotograferat atmosfärens olika fenomen. Med hjälp av hans bilder lär vi oss bland annat om meteorer, norrsken, halon, lysande nattmoln, regnbågar.

I Kieppis vinterworkshop är vi en del av den vintriga naturen. Vi diskuterar vad fåglarna gör under den mörka vinternatten. Var hittar de sin föda under de korta, ljusa timmarna? Alla djur går ingalunda i vinterdvala. Olika djurarter har kommit på sina egna sätt att överleva vintern. I Jaana Erkkiläs berättelse Vinterparadis berättar björnen historier om vinternaturen. I den rimfrostiga skogen kan vi också se spår efter många små fötter. Det är roligt att göra spår i takt med musik av Mellersta Österbottens Kammarorkester.