Fortsätt till innehållet

Utvecklingsarbete för Barnvänlig kommun

Karleby stad sökte sig till utvecklingsarbetet i enlighet med UNICEF:s modell Barnvänlig kommun genom stadsstyrelsens beslut 8.5.2017 § 256. Finlands UNICEF beviljade 1.9.2020 Karleby sitt första erkännande som Barnvänlig kommun efter tre år av utvecklingsarbete. Erkännandet beviljades för andra gången i juni 2023. Erkännandet är i kraft i fyra år.

I en barnvänlig kommun innebär beviljandet av erkännandet att

  • barnen är jämlika kommuninvånare och upplever att de är betydelsefulla i sina närmiljöer
  • barn och unga deltar aktivt i utvecklingsarbetet
  • hela kommunen har förbundit sig att genomföra modellen och utveckla den
  • kommunen förbinder sig till långsiktigt arbete som syftar till strukturella förändringar
  • de mest sårbara barn och barngrupper beaktas i utvecklingsarbetet

 

Arbetet för att utveckla barn- och ungdomsvänligheten fortgår i Karleby eftersom man varje dag ska se till att barnets rättigheter tillgodoses i enlighet med verksamhetsplanen.

Modellen Barnvänlig kommun förutsätter att de kommuner som deltar i utvecklingsarbetet gör en kartläggning av nuläget innan en ny verksamhetsplan utarbetas. Utgående från kartläggningen av nuläget väljs målen och åtgärderna i verksamhetsplanen. Kartläggningen av nuläget i Karleby har gjorts under våren och hösten 2023 och resultaten har behandlats i koordineringsgruppen för Barnvänlig kommun (stadens arbetsgrupp för främjande av välfärd och hälsa). I kartläggningen av nuläget behandlades på ett omfattande sätt de indikatorer som kartlägger barnvänlighetens nuläge, hördes många olika grupper av barn och unga samt delaktiggjordes stadens och Soites tjänsteinnehavare till självbedömning.

Barnvänlig kommun verksamhetsplan 2024-2027

  • I tjänster som riktas till barn förebyggs mobbning och främjas samhörighet. Därtill främjas barnens emotionella- och kommunikationsfärdigheter i uppväxtmiljöerna.

    • Förbindelse till gemensam praxis som förebygger mobbning i den grundläggande utbildningens skolor.
    • Inom småbarnspedagogiken anställs under 2024 5–6 socionomer inom småbarnspedagogik med betoning på socialpedagogiskt arbetsgrepp.
    • Antalet lärare som deltagit i TCM-utbildning (Teacher Classroom Management) ökar ytterligare.
    • Det innehåll i planen för kulturfostran som anknyter till museer (årskurs 1–6) utvecklas så att det stöder mångfalden.
    • Principer för säkrare lokaler utarbetas och tas i bruk i stadens tjänster och lokaler.
    • Temat för ungdomslokalerna och skolungdomsarbetet för 2024 är att motarbeta ensamhet och lära sig kompisfärdigheter.
    • Ledarna för hobbyverksamhet erbjuds utbildning om förebyggande av mobbning.
    • De anställda i eftermiddagsklubbarna får utbildning som anknyter till förebyggande av mobbning.

  • • Arbetet med modellen Föra barnen på tal etableras genom att utveckla och följa upp verkställandet och verkningsfullheten.
    • Delaktigheten hos barn i sårbar ställning ökas via fritids- och hobbyverksamhet.
    • Ungdomstjänster använder ett frielevssystem när det gäller Rockskolan.
    • Ungdomstjänster har gratis verksamhet med låg tröskel som riktas till specialgrupper.
    • Medlemmarna i Ungdomstjänsters team för skolungdomsarbete går en Föra barnen på tal-utbildning.
    • Ungdomstjänster verkställer Arbetsträningsverksamhet.
    • Barn och unga i alla åldrar deltar i planeringen och förverkligandet av grönområden.
    • Musikcentrum Snellmans program för barn och unga utarbetas så att prissättningen inte äventyrar tjänsternas tillgänglighet.
    • Vi samarbetar med Soites familjecenter för att identifiera barn i sårbar ställning och planerar och verkställer åtgärder som ökar deras delaktighet.

  • • Ungdomslokalerna erbjuder gratis hobbyverksamhet och hobbyförsök med låg tröskel.
    • Hobbyreceptet tas i aktivt bruk inom ungdomstjänster och elevvården.
    • Museets publikarbete utvecklas så att det erbjuder evenemangskoncept som riktas till barn och familjer.
    • KOHASU-verksamheten fortsätter och utvecklas.
    • Biblioteket främjar en mångsidig läskunskap och läshobby.
    • Parker, lekparker och näridrottsplatser erbjuder möjligheter med låg tröskel för aktiviteter utomhus utan tidsbokning.
    • För Musikcentrum Snellman skapas en repertoar för barnkultur som riktas till barn i åldern 1–13 år och deras familjer och utvecklar
    kulturtjänster.
    • Vi samarbetar med yrkesutbildningens elevvård när det gäller information om fritids- och hobbyverksamhet.

  • • I småbarnspedagogiken delas och ökas kunskapen om utbildningar och material om barnens rättigheter.
    • I undervisningstjänsters intranät förbättras synligheten hos utbildningar som anknyter till barnens rättigheter.
    • Vi ordnar en fortbildning om barnens rättigheter som når ut till den grundläggande utbildningens undervisningspersonal i så hög grad som
    möjligt.
    • Museitjänsters personal inom publikarbete och idrottstjänsters idrottsinstruktörer och simlärare går en utbildning om barnets rättigheter på
    fritiden.
    • En utbildning med introduktion i barnets rättigheter gås av alla anställda inom ungdomstjänster.

  • • Lärarnas, handledarnas och rektorernas kunskaper i undervisning av elever med finska som andra språk (S2) och språkmedveten undervisning
    ökas.
    • Välkommen till skolan-brev utarbetas och delas ut till barn och familjer på olika språk. Också lättlästa brev utarbetas.
    • Läroplanen för den grundläggande utbildningens förberedande undervisning uppdateras på finska och svenska.
    • Inom småbarnspedagogiken stärks kompetensen inom språk- och kultursensitiv fostran genom att göra S2 lärartjänster ordinarie.
    • Olika språkversioner läggs till i vandringsledernas skyltar med hjälp av QR-koder. Detta testas på leden i Rummelören-Harrbådan.
    • Till biblioteket skaffas barn- och ungdomslitteratur och annat material på olika språk.
    • I biblioteket ordnas evenemang, till exempel sagostunder för barn och unga på olika språk (bl.a. finska, svenska, ukrainska).
    • Vi säkerställer att viktig information om användningen av motionsplatser finns på webbplatsen på finska och svenska och därtill på andra språk.
    • Museet producerar museiobjektens innehållstexter för olika utställningar på finska och svenska och därtill på andra språk, med beaktande av
    varje utställnings lämpliga målgrupp.
    • Vi ökar språkmedvetenheten och beaktandet av S2-eleverna i KOHASU-hobbyerna med hjälp av utbildnings- och informationsmaterial till
    ledarna

  • Barnkonsekvensbedömningen görs av en grupp kompetenta experter tillsammans.

    • Vi börjar samla uppgifterna från barnkonsekvensbedömningarna till en helhet av information som kumuleras.
    • Anvisningar om innehållet och processen beträffande barnkonsekvensbedömningar utarbetas.
    • Medvetenheten om barnkonsekvensbedömningar utvidgas i hela stadens verksamhet med hjälp av utbildningar.
    • En koordinator för barnkonsekvensbedömningar utses i enheten Stadsplanering.
    • Fullmäktigeledamöterna inskolas i barnets rättigheter och barnkonsekvensbedömningar.

  • • Ett klimatprogram / en klimatplan utarbetas under 2024.
    • Klimatvakten tas i bruk.
    • Årliga rapporter om klimatarbetet i samband med bokslutsrapporteringen.
    • Åtgärder enligt energieffektivitetsavtalet, programmet för främjande av cykling och skogsprogrammet.
    • Innehållet i hållbarhets- och klimatfostran tas med i den grundläggande utbildningens mångvetenskapliga lärområden.
    • Energisparveckan firas i skolorna.
    • Principerna för hållbart miljöbyggande tillämpas i planeringen, byggande och underhåll av grönområden i enlighet med Grönmiljöförbundets
    modell.
    • Klimatevenemang ordnas med aktiviteter som riktas till barn och unga (till exempel klimatcyklingsveckan).
    • När den nya skolan i Halkokari planeras fästs särskild uppmärksamhet vid trafiksäkerheten (gång- och cykelvägar).
    • I planeringen tas i bruk verktyg som är avsedda för bedömning av klimatkonsekvenser. Klimatkonsekvenserna beaktas i
    planbestämmelserna.

Konventionen om barnets rättigheter som grund

Barnkonventionen är FN:s avtal om mänskliga rättigheter som har ratificerats, dvs. satts i kraft, av flest länder i världen. Konventionen gäller alla under 18 år. Genom att ratificera konventionen förbinder sig en stat att ändra sina lagar och sin verksamhet så att staten lever upp till konventionen.

Barnkonventionens fyra allmänna principer:

  1. icke-diskriminering
  2. prioritering av barnets bästa
  3. rätt till liv och utveckling
  4. barnets rätt att höras