Fördjupad lärokurs i grundläggande konstundervisning
Isosaari, Koskinen, Jylhä, Pohjonen, Pokela, Rauma 5.6.2018
Läroplanen har uppdaterats under läsåret 2023–2024 och godkänts av nämnden för undervisning och fostran 19.3.2024.
Fördjupad lärokurs i grundläggande konstundervisning
Isosaari, Koskinen, Jylhä, Pohjonen, Pokela, Rauma 5.6.2018
Läroplanen har uppdaterats under läsåret 2023–2024 och godkänts av nämnden för undervisning och fostran 19.3.2024.
Grundläggande konstundervisning är undervisning som ordnas på fritiden och riktar sig i första hand till barn och unga. I läroanstalter runt om i Finland får barn och unga undervisning i musik, dans, ordkonst, teater- och cirkuskonst, bildkonst, slöjd, arkitektur och audiovisuell konst. Grundläggande konstundervisning ordnas också vid medborgarinstitut. Karleby bildkonstskola är en avdelning inom Karlebynejdens institut. Institutet erbjuder också grundläggande konstundervisning i ordkonst för barn och unga. Det är också möjligt att delta i den grundläggande konstundervisningen i musik, slöjd och danskonst i Karleby. Läroanstalterna har ett nära samarbete.
Grundläggande konstundervisning är långsiktig, högklassig och målinriktad. Om grundläggande konstundervisning föreskrivs i lagen (633/1998) och förordningen (813/1998) om grundläggande konstundervisning. Undervisningen i läroanstalter som ordnar grundläggande konstundervisning följer grunderna för läroplanen som Utbildningsstyrelsen fastställt. Lärokurserna för den grundläggande konstundervisningen fördelas i allmän och fördjupad lärokurs. Studierna i den fördjupade lärokursen omfattar 1 300 undervisningstimmar och den allmänna lärokursen 500 undervisningstimmar. I Karleby bildkonstskola har studier ordnats enligt den fördjupade lärokursen sedan 2006.
Bildkonstskolans läroplan grundar på de nationella grunderna för den fördjupade lärokursen i grundläggande konstundervisning (Utbildningsstyrelsen: Föreskrifter och anvisningar 2017:12a). Läroplansgrunderna har publicerats på Utbildningsstyrelsens webbplats.
Läroplanen för Karleby bildkonstskola har utarbetats under läsåret 2017–2018 av en arbetsgrupp bestående av sex lärare. Under arbetets gång har utvecklingsidéer och respons begärts av skolans personal och institutets direktion samt vårdnadshavare och elever. Läroplansarbetet är, i enlighet med de nationella riktlinjerna, en levande och kontinuerlig process; läroplanen och praxis utvecklas och uppdateras efter behov och enligt de timresurser som allokerats.
Läroplanen har uppdaterats under läsåret 2023–2024 och godkänts av nämnden för undervisning och fostran 19.3.2024.
Målet för den fördjupade lärokursen i grundläggande konstundervisning är att skapa förutsättningar för ett livslångt förhållande till konst och aktiv kulturell delaktighet. Studierna i den fördjupade lärokursen i konstarten ger möjligheter att på ett mångsidigt och målmedvetet sätt utveckla sitt kunnande och att njuta av konst. Eleverna uppmuntras också att använda konsten som ett medel för samarbete, påverkan och delaktighet.
Målet för den fördjupade lärokursen är att öka elevernas glädje över att lära sig, studiemotivation och kreativa tänkande genom att uppmärksamma deras styrkor, potential och intressen. Eleverna uppmuntras att sätta upp egna mål för lärandet och göra sina val i fråga om studierna utgående från dem. Då studierna inom konstarten framskrider handleds eleverna att ta allt mer ansvar för sitt eget lärande.
Studierna i den fördjupade lärokursen erbjuder eleverna möjligheter att utveckla sådana uttrycksmedel inom konstarten som är betydelsefulla för dem. Eleverna uppmuntras att med hjälp av konstens medel tolka och värdera en kulturellt mångfaldig verklighet. Den multilitteracitet som utvecklas i studierna stödjer elevernas förmåga att tänka kritiskt och lära sig. Eleverna lär sig också att granska konstarten som ett historisk och samhälleligt fenomen.
Undervisningen som ges inom olika konstarter i Karleby bildkonstskola framskrider från nivå till nivå och är målinriktad. Undervisningen är avsedd för 6–19-åriga finskspråkiga och svenskspråkiga barn och unga.
I bildkonstskolan främjas elevernas kreativitet och skaparglädje och man bygger en stark grund för elevernas förhållande till konst. Eleverna uppmuntras till eget uttryck, framställande och tänkande samt noggrann iakttagelse av den visuella kulturen. Skolan utvecklar ett livslångt intresse för konst genom att eleverna får skapa konst och uppleva konst. Undervisningen ger också färdigheter att söka till yrkesutbildning och högskoleutbildning inom bildkonst eller någon annan visuell bransch.
Undervisningen i bildkonstskolan följer grunderna för läroplanen för den fördjupade lärokursen i grundläggande konstundervisning (lag om grundläggande konstundervisning 633/1998 samt förordningar och anvisningar 2017:12a).
Kreativitet, djärvhet och självständigt tänkande är värden som lyfts fram i Karleby bildkonstskola.
Vi uppmuntrar våra elever att utforska och iaktta den omgivande världen och till nya lösningar och tankesätt. Genom sina konstverk kan eleverna bl.a. uttrycka sina åsikter, göra tolkningar, svara på eller ställa frågor samt fundera och reflektera över frågor som rör så väl det egna livet som gemenskapen och omgivningen. De estetiska, etiska och ekologiska frågor som är en del av konsten hjälper eleverna att reflektera över vad som är viktigt och värdefullt i livet.
Skolans värdegrund omfattar också likabehandling, samhörighet och rättvisa. Våra elever växer till en del av vår skolgemenskap där man värdesätter jämställdhet, mångfald och en pluralistisk kultur som ständigt förändras. Detta hjälper eleverna att utvecklas till kreativa och ansvarsfulla medlemmar av samhället och gemenskapen. Konstundervisningen värdesätter uppfattningen om att alla människor är unika och värdefulla individer samt medlemmar av olika gemenskaper.
Den grundläggande konstundervisningen bygger på en syn på lärande enligt vilken eleverna har en aktiv roll. Eleverna lär sig sätta upp mål och arbeta i riktning mot målen både självständigt och tillsammans med andra. Positiva känslor, glädjen över att lära sig och nyskapande verksamhet främjar lärandet och sporrar eleverna att utveckla sin kompetens. Upplevelser och växelverkan med omgivningen liksom användning av olika sinnen och kroppen har en stor betydelse för lärandet. Den grundläggande konstundervisningen utvecklar kulturellt deltagande. Lärandet är en oskiljbar del i den process i samband med vilken individen växer som människa och där man bygger gemenskapens välfärd.
Eleverna ska uppmuntras att förstå sina erfarenheter, reflektera över sina sätt att lära sig och använda denna kunskap för att främja sin kompetens. Att öva och att lära sig att öva är viktigt med tanke på utvecklingen av färdigheter. Lärande är samverkan och att ge och få mångsidig, positiv och realistisk respons är en viktig del av det. Sporrande och uppmuntrande handledning och respons under lärprocessen stärker elevernas tro på sina egna möjligheter.
Konstnärligt lärande sker i en öppen oh interaktiv lärmiljö där man respekterar varje individs unika värde. På så sätt stödjer man utvecklingen hos elever med olika färdigheter på ett mångsidigt sätt. Det är av stor betydelse för lärandet, den konstnärliga processen och för att utveckla ett säreget uttryck att eleverna tror på sig själv och att de har undervisningsgruppens stöd.
Undervisningen planeras och är mångsidig och målinriktad, den syftar till att ge eleverna nya idéer att skapa och uppleva konst genom olika erfarenheter och synpunkter. I undervisningen beaktas elevernas behov, utvecklingsnivå, ålder och individuella färdigheter. Lärarna strävar efter att skapa en trygg, uppmuntrande och positiv stämning.
Lärmiljön består av ändamålsenliga och estetiskt stimulerande undervisningslokaler, byggda miljöer och naturmiljöer samt verksamhets- och kulturmiljöer. Den fördjupade lärokursen kan ordnas endast i lokaler som lämpar sig för att skapa tidsenlig och mångsidig bildkonst. Vid arrangemang av undervisningslokaler och vid användning av undervisningsmaterial beaktas arbetshälsoaspekter och säkerhetsaspekter samt hållbar utveckling. Lärmiljön utgörs också av elevernas egen omgivning samt webbmiljöer.
Verksamhetskulturen i Karleby bildkonstskola bygger på äkta möten mellan människor samt uppmärksam och respektfull växelverkan. Medlemmarna i gemenskapen känner sig delaktiga då de ges möjlighet att arbeta tillsammans. Misslyckanden ses som en del av lärandet. En hållbar livsstil, kulturell mångfald, språkmedvetenhet, upphovsrätt och dataskydd ska beaktas i vardagens val och rutiner.
Öppen och konstruktiv växelverkan behövs både i det interna samarbetet inom läroanstaltens gemenskap och i samarbetet med vårdnadshavarna och andra aktörer. Pedagogiken och vardagspraxis utvärderas och utvecklas kontinuerligt och innehållet förnyas. Planenlighet är viktigt i undervisningen.
Viktigt i utvecklandet av verksamhetskulturen är ledningen av läroanstalten samt organiseringen, planeringen, genomförandet och bedömningen av vardaglig praxis inom undervisningen.
Bildkonstskolans verksamhetskultur bygger på genuina möten samt växelverkan där man visar omtanke och respekt. Medlemmarna i gemenskapen känner sig delaktiga då de ges möjlighet att fungera tillsammans. Misslyckanden accepteras som en del av lärandet. Hållbar livsstil, kulturell mångfald, språkmedvetenhet, upphovsrätt och dataskydd ska beaktas i vardagens val och rutiner.
Öppen och konstruktiv växelverkan är viktigt både i det interna samarbetet inom läroanstalten och i samarbetet med vårdnadshavare och andra aktörer. Pedagogiken och vardagspraxis utvärderas och utvecklas kontinuerligt och innehållet utvecklas. Planenlighet är viktigt i undervisningen.
Viktigt i utvecklandet av verksamhetskulturen är ledningen av läroanstalten samt organiseringen, planeringen, genomförandet och bedömningen av vardaglig praxis inom undervisningen.
Karleby bildkonstskola förbinder sig till värdegrunden i den nationella visionen 2030 för utbildning och fostran i bildkonst. Visionen är en framtidsbild som utarbetats i samarbete mellan ärare, utbildare, forskare och studerande inom bildkonst samt bildkonstnärer och organisationer som är verksamma inom bildkonstbranschen och med bildkonstfostran.
Visionens värdegrund (fri översättning av Vision för utbildning och fostran i bildkonst 2030, Konstuniversitetet 2022):
Karleby bildkonstskola har en aktiv roll i Karleby stads kulturliv. Bildkonstskolan ordnar utställningar och evenemang samt engagerar elever och invånare i att skapa och uppleva konst. Karleby bildkonstskola samarbetar med konstskolor, skolor, organisationer, föreningar och företag i Karleby och skapar därmed ny visuell kultur och nya konstevenemang i staden. Konstskolan deltar också aktivt i nätverkssamarbetet för nationella läroanstalter som ordnar grundläggande konstundervisning.
Samarbetet med vårdnadshavarna är en viktig del av verksamheten. Kommunikationen är öppen och tydlig. Bildkonstskolan ordnar evenemang där vårdnadshavarna ges möjlighet att bekanta sig med undervisningen och träffa undervisningspersonalen. Vårdnadshavarna får information om undervisningens innehåll och mål och regelbundet ge respons på verksamheten och på så sätt delta i utvecklingen av skolan. Karleby bildkonstskolas webbsidor hålls uppdaterade och där finns tillräcklig information om undervisningen och svar på praktiska frågor i tillgänglig form. Information finns på finska, svenska och engelska. Elevens guide som finns på webbsidorna uppdateras regelbundet.
Den förberedande undervisningen riktas till 6-åringar. I den förberedande konstundervisningen för småbarn väcker man barnens naturliga nyfikenhet och intresse för bildkonst samt den visuella världen och omgivningens fenomen genom lek. Barnen uppmuntras att uttrycka sig och reflektera över det de upplevt och iakttagit med olika sinnen samt att med bildkonstens medel tolka det de sett, hört, upplevt och fantiserat. Barnen lär sig att verbalisera och tolka sin miljö samt den interna världen med konstens uttrycksmedel. Utgångspunkten för undervisningen är barnets erfarenhetsvärld och de fenomen inom den visuella kulturen som berör den.
Målet för fostran i bildkonst för småbarn är att lägga grunden för utvecklingen av barnens uppfattning av konst och färdigheter i visuellt uttryck genom målinriktat och långsiktigt arbete. Man stödjer utvecklingen av barnens uttryck, tänkande och självkännedom och uppmuntrar barnen att fatta egna beslut. Bildkonstens fenomen så som form, textur, rum, rörelse, rytm, färg och ljus undersöks genom att experimentera och iaktta. Barnens aktiva roll och sätt att förhålla sig till världen med alla sina sinnen betonas med hjälp av undersökande, experimenterande och mångkonstnärliga arbetssätt. I undervisningen ska barnen få bekanta sig med olika material, verktyg, teknologier och uttrycksmedel och lära sig att använda dem och ta hand om verktygen.
Barnen uppmuntras att glädja sig över sitt eget och andras arbete och att fungera i grupp och ta hänsyn till andra. I bildkonstskolan övar barnet sig att arbeta i olika grupper och gemenskaper.
Syftet med grundstudierna i bildkonst är en målinriktad och långsiktig utveckling av elevernas bildkonstnärliga tänkande och uttryck. Målet för undervisningen är att stödja elevernas förhållande till konst och elevernas identitet som en aktiv aktör inom bildkonstkulturen.
Förhållandet till konst
Undervisningens mål är att
Visuell läskunnighet
Undervisningens mål är att
Delaktighet och påverkan
Undervisningens mål är att
Målet för de fördjupade studierna är att eleverna breddar och fördjupar de kunskaper och färdigheter som har utvecklats under grundstudierna i enlighet med målen. Eleverna kan inrikta studierna i enlighet med de egna målen och välja de arbetssätt som de vill använda.
Målet för studierna är att fördjupa elevernas förhållande till konst, visuella läskunnighet samt bildkonstnärliga tänkande och uttryck. Undervisningen uppmuntrar eleverna att delta i och påverka sin egen livsmiljö och sitt eget samhälle. Målen för de fördjupade studierna presenteras närmare Studiehelheter – Verkstadsundervisning i fördjupade studier.
I undervisningen undersöker man med konstens medel vad det innebär att vara människa samt naturen och kulturen. Bildkonsten behandlas som bärare, förmedlare och utlösare av personliga, samhälleliga och kulturella betydelser. Delområdena i det centrala innehållet behandlas på det sätt som lämpar sig för de olika åldersgrupperna.
Bildens språk och konstens uttrycksmedel
I undervisningen undersöker man bildens språk och hur bildens betydelser byggs upp och man övar sig i visuell iakttagelse och visuellt tänkande samt på att verbalisera det man sett och diskutera bilder. I studierna prövar man på de uttrycksmöjligheter olika verktyg och material erbjuder och man utnyttjar digitala och andra teknologiers möjligheter i det konstnärliga uttrycket.
Egna bilder
I undervisningen undersöker man innehåll som kommer fram genom elevernas iakttagelser, erfarenheter, arbetssätt och levnadssfär och sådana bildkulturer som är betydelsefulla för dem. I studierna reflekterar man över de personliga betydelser som elevernas egna bilder har och vilken relation de har till annan visuell kultur.
Konstens världar
I undervisningen undersöker man verk som representerar olika tidsperioder, kulturer och visuella konstarter. I studierna bekantar man sig med verksamhetsformer inom samtidskonsten, man reflekterar över konstens kulturbundenhet och behandlar konstens historiska, sociala och samhälleliga betydelse. I undervisningen utnyttjar man möjligheterna att delta i den lokala konstverksamheten. I studierna bekantar man sig med konstens institutioner, andra kulturobjekt, aktuella fenomen inom konsten och det arbete som utförs av professionella inom de visuella branscherna.
Den visuella miljön
I undervisningen undersöker man olika naturmiljöer, byggda miljöer, föremålsmiljöer, mediemiljöer och visuella delkulturer. I studierna övar man sig i att bedöma miljön såväl estetiskt, ekologiskt som etiskt och man diskuterar hur miljöns betydelser byggs upp.
Studiehelheten omfattar studiernas fyra första årskurser, sammanlagt 272 timmar undervisning + självständigt arbete. Eleverna är i 7–11 års åldern.
Under grundstudierna lär sig eleven mångsidiga grundläggande färdigheter och tekniker i visuellt uttryck. Eleven bekantar sig med bildkonstens uttrycksmedel och material samt deras möjligheter. Hen lär sig hur man uttrycker sig med hjälp av färger, linjer, rum och former. Dessa färdigheter övas bl.a. i grafik, skulptur, teckning, målning, blandteknik, keramik och fotografering. Eleven bekantar sig med olika sätt att uttrycka rytm, rörelse, balans och spänning. Eleven övar sig på att ta hand om materialen och verktygen på ett ändamålsenligt sätt.
Eleven bygger upp och breddar sitt förhållande till konst genom att besöka utställningar och göra utflykter till närmiljön. Att undersöka (konst)bilder är en väsentlig del av bildkonstens arbetsprocesser. Bilder som är viktiga för eleven och den egna livsmiljön är viktiga utgångspunkter för arbetet.
Eleven lär sig att sätta upp egna mål för arbetet. Hen uppmuntras att fatta egna och kreativa beslut. Eleven lär sig att förstå mångfaldiga tolkningar och uppskatta olika uttryckssätt. Eleven uppmuntras att njuta av konst samt att iaktta och utforska den visuella omgivningen med alla sinnen. Hen uppmuntras att reflektera över de möjligheter som konst ger för att förmedla tankar och värden.
Eleven får öva sig mångsidiga sätt att arbeta, allt från enskilt arbete till samarbete. Hen övar på att utvärdera sitt eget och andras arbete på ett konstruktivt sätt samt att samarbeta. Konstruktiv kamratrespons av andra elever stödjer arbetet och hjälper att stärka sociala relationer. Eleven får också respons av läraren.
Studiehelheten för fortsatta studier omfattar årskurs 5 och 6, sammanlagt 204 timmar undervisning + självständigt arbete. Eleverna är i 11–13 års åldern.
Den andra grundstudiehelheten består av periodundervisning. Läsåret är indelat i fyra perioder och varje period omfattar 8–9 veckor. Studierna pågår under sammanlagt två läsår. I periodundervisningen får eleven bekanta sig mer ingående och långsiktigt med olika uttrycksformer och arbetssätt. Senare i den tredje grundstudiehelheten får eleven fördjupa sina grundläggande färdigheter efter eget intresse. Ett av periodundervisningens mål är att lära eleven identifiera sina styrkor och färdigheter som grund för senare val av verkstäder.
Eleven fördjupar de färdigheter och tekniker i visuellt uttryck som hen lärt sig i den första studiehelheten och bekantar sig med nya uttrycksformer och deras mångsidiga arbetssätt. I årskurs 5 består periodernas uttrycksformer av grafik, keramik, teckning och målning samt tredimensionellt arbete. I årskurs 6 är uttrycksformerna serieteckning, animation, fotografering samt form och rum. Valmöjligheterna kan variera från år till år beroende på lärarresurserna och tillgången till lokaler.
Studierna förbättrar elevens uthållighet och förbereder hen för mer självständigt arbete. Eleven uppmuntras att uttrycka sina egna tankar, känslor och iakttagelser genom bilder samt finna glädje i eget visuellt uttryck. Hen lär sig att förstå processerna bakom verket samt att lita på sig själv som utövare av konst och fatta unika och djärva beslut.
Eleven breddar sitt förhållande till konst och lär sig tolka de budskap som bildkonsten och annan visuell kultur förmedlar genom konsthistoria och nutid samt i den egna närmiljön. Eleven utvecklar också sin medieläskunnighet och lär sig att förhålla sig kritisk till medier. Hen lär sig att förstå konstens mångtydighet genom att värdesätta andra tolkningar och åsikter, och eleven upplever också att hen själv blir hörda.
Eleven får under studiernas gång öva på att utvärdera och dokumentera sina arbetssätt. Konstruktiv kamratrespons av andra elever stödjer arbetet och hjälper att stärka sociala relationer. Eleven får också respons av läraren.
Verkstadsundervisningen inom grundstudierna omfattar studiernas 7. och 8. läsåret. Sammanlagt 204 timmar undervisning + självständigt arbete. Eleverna är i 13–15 års ålder.
Det sjunde och åttonde läsåret kompletterar grundstudierna och förbereder övergången till fördjupade studier. Eleven kan välja de lämpligaste alternativ för sitt eget visuella uttryck bland de verkstäder som bjuds ut per termin.
I verkstäderna repeteras tidigare inlärda färdigheter och fördjupas kännedomen om de olika konstbranscherna samt man övar sig i allt mer långsiktigt och självständigt arbete.
Eleverna dokumenterar sitt arbete under verkstädernas gång. Efter den tredje grundstudiehelheten får eleven ett avgångsbetyg över avlagda grundstudier och en verbal bedömning. Bedömningen baserar sig på målen för grundstudierna. Vid bedömningen används elevens egen dokumentation från periodstudierna och verkstadsundervisningen. Dokumentationen utarbetas under handledning med portfoliometoden. Portfolioguiden som finns på bildkonstskolans webbsidor uppdateras regelbundet.
Studiehelheten för de fördjupade studierna omfattar de sista 3–4 läsåren av studierna. Eleverna är i 15–20 års åldern. Sammanlagt 306–408 timmar undervisning + självständigt arbete. I de fördjupade studierna ingår ett slutarbete med en omfattning om 140 timmar.
Målet för de fördjupade studierna är att bredda och fördjupa de kunskaper och färdigheter utvecklats under grundstudierna. Eleven kan inrikta studierna i enlighet med de egna målen och välja de arbetssätt som hen vill använda.
Målet för studierna är att fördjupa elevens bildkonstnärliga tänkande och uttryck. Eleven handleds att utveckla sina färdigheter och uppmuntras att använda olika material och tekniker. Man stödjer utvecklingen av elevens personliga visuella uttryck och stärker elevens tillit till sina egna val, åsikter och lösningar. Målet är att fördjupa elevernas förmåga att förstå och undersöka visuella fenomen och visuell kultur.
I studierna uppmuntras eleven att delta i och påverka sin egen livsmiljö och sitt eget samhälle. Hen uppmuntras att föra fram sina egna tolkningar samt att reflektera över estetiska, ekologiska och etiska värden.
De fördjupade studierna omfattar de 3–4 sista läsåren av studierna. Varje läsår får eleven välja de lämpligaste alternativen bland de olika verkstadsalternativen. Alternativen varierar från läsår till läsår beroende på tillgången till lokaler och på undervisningsresurserna. Målen för och innehållet i verkstäderna beskrivs närmare på bildkonstskolans webbsidor varje läsår.
I de fördjupade studierna handleds eleven att arbeta mot sina egna mål. Eleven övar fortfarande på att sätta upp mål och utvärdera uppnåendet av målen. Eleven kan arbeta självständigt med egna projekt i den verkstad hen valt eller med sitt slutarbete i slutet av studierna. Alternativt kan eleven också göra de uppgifter som ges på lektionerna genom att tillämpa uppgiften till sin egen färdighetsnivå. Eleven uppmuntras att experimentera med kreativa uttrycksformer och kombinationer av olika tekniker, verktyg och material. I undervisningen beaktas den visuella kulturen som är viktig för eleven samt dess relation till den övriga visuella miljön.
I studierna bekantar man sig med förfaringssätt inom samtidskonsten, reflekterar över konstens kulturbundenhet och behandlar konstens historiska, sociala och samhälleliga betydelser. I undervisningen utnyttjas möjligheterna att delta i den lokala konstverksamheten. I studierna bekantar man sig i mån av möjlighet med konstens institutioner, andra kulturobjekt, aktuella fenomen inom konsten och det arbete som utförs av professionella inom de visuella branscherna.
Bedömningen av den fördjupade lärokursen baserar sig på elevernas dokumentation, självvärdering och lärarens bedömning. Under de fördjupade studiernas gång dokumenterar eleven de mål hen mål satt upp, sitt arbete, sitt visuella uttryck, sin självvärdering, framstegen i det egna lärandet samt de färdigheter hen uppnått. Dokumentationen fokuserar på processen kring slutarbetet. Dokumentationen som eleven sammanställt stödjer elevens målinriktade framsteg i de fördjupade studierna.
I de fördjupade studierna ingår ett slutarbete som är en egen studiehelhet och består av ett konstnärligt arbete, en dokumentering av arbetsprocessen och en skriftlig del där eleven bedömer sitt eget arbete. Slutarbetets omfattning är 140 timmar varav ca 100 timmar utgörs av handlett verkstadsarbete och 40 timmar av självständigt arbete och ordnande av en utställning för slutarbeten. Den som deltar i slutarbetet, deltar också i handledning, ordnandet av en utställning och i ett presentationstillfälle.
I slutarbetet ska eleverna föra fram sitt bildkonstnärliga tänkande och uttryck och gestalta dem i förhållande till bildkonsten och annan visuell kultur. Slutarbetet bedöms som en del av de fördjupade studierna. Vid bedömningen beaktas de mål som eleverna satt upp för sitt eget arbete och elevernas inriktning i de fördjupade studierna. Närmare information om slutarbetet finns i slutarbetshandboken som uppdateras varje läsår och finns på bildkonstskolans webbsidor.
Självständigt arbete kan ingå både i grundstudierna och i de fördjupade studierna. Självständigt arbete kan bestå av frivilligt utövande av bildkonst på fritiden, handledda hemuppgifter, föreläsningar i konstkännedom, Stjärnkurser eller självständiga utställningsbesök. Stjärnkurserna kan vara endera kortkurser i bildkonst som ordnas av bildkonstskolan eller kurser eller verkstäder i visuell konst som erbjuds av någon annan arrangör. Med dessa kurser kan eleven också samla på sig timmar till den grundläggande konstundervisningen.
Bedömningens uppgift är att stödja elevens framsteg i studierna i bildkonst. En mångsidig och fortlöpande bedömning består av olika sätt att ge respons samt handledning i självvärdering och kamratvärdering. I självvärderingen handleds eleven att reflektera över sina egna mål för lärandet, iaktta sitt arbete och analysera framstegen i det egna lärandet. Eleverna uppmuntras att ge och ta emot respons. Verktyg för elevbaserad självvärdering och kamratvärdering utvecklas som stöd för elever och lärare.
Genom bedömningen och annan respons uppmuntras eleverna att lära sig nytt och handleds att uppskatta andras synpunkter. Färdigheterna i bedömning övas under studiernas gång. Eleverna introduceras i principer och praxis för bedömningen i bildkonst. I bedömningen utnyttjas en matris (bilaga 2) som grundar sig på målen i läroplanen och där kriterierna för bedömningen har uppställts i en form som är lämplig för varje åldersnivå. Matrisen fungerar också som lärarens termförråd i den verbala bedömningen. Matrisen finns framlagd i bildkonstskolans undervisningslokaler och den uppdateras vid behov.
I grundstudierna ska bedömningen stödja utvecklingen av elevernas uttryck, visuella tänkande, arbetsfärdigheter och färdigheter i självvärdering och kamratvärdering. Fortlöpande bedömning och annan respons stärker utvecklingen av elevernas förhållande till konst, deras identitet och aktiva deltagande. Eleverna uppmuntras att reflektera över sitt eget lärande såväl verbalt och visuellt som med hjälp av andra uttrycksmedel.
I de fördjupade studierna ska bedömningen uppmuntra eleverna att arbeta mer självständigt än tidigare, att sätta upp mål för lärandet och att fördjupa det bildkonstnärliga tänkandet och uttrycket. Genom fortlöpande interaktiv bedömning och annan respons uppmuntras eleverna att arbeta, kommunicera, delta och påverka. Genom bedömningen styrs utvecklingen av elevernas kunnande enligt hur elevernas fördjupade studier breddas eller inriktas.
Föremål för bedömning av den fördjupade lärokursen är förhållandet till konst, visuell läskunnighet och delaktighet samt påverkan. Kriterier för kunnande efter avslutad lärokurs i den fördjupade lärokursen i bildkonst:
Förhållandet till konst
Visuell läskunnighet
Delaktighet och påverkan
Elevernas särskilda behov utreds vid behov och en individuell lärstig görs upp inom ramen för skolans resurser. Eleverna kan göra ett studieuppehåll under ett läsår eller en termin utan att förlora sin elevplats.
Nya elever kan söka till bildkonstskolan på våren. Karlebybarn som fyller 6 år under det innevarande året kan anmäla sig till den förberedande undervisningen. Elevplatserna lottas ut om antalet sökande är fler än antalet elevplatser.
Karlebybarn som ska börja i årskurs 1 eller 2 i grundskolan kan söka till den första årskursen inom den grundläggande konstundervisningen. Elevplatserna lottas ut om antalet sökande är fler än antalet elevplatser och reservplatserna lottas ut bland de barn som blivit utan elevplats. De elever som deltagit i den förberedande undervisningen antas direkt utan ny lottning. Reservplatsen är i kraft till slutet av det första kvartalet av det innevarande läsårets vårtermin. Efter det ska man söka reservplatsen på nytt till följande läsår.
I den förberedande undervisningen ordnas årligen två finskspråkiga grupper och en svenskspråkig grupp. I de grundläggande studierna ordnas fyra finskspråkiga grupper och en svenskspråkig grupp. Om det inte finns tillräckligt många svenskspråkiga sökande till den förberedande undervisningen eller den grundläggande konstundervisningen ordnas en tvåspråkig grupp. Efter antagning till skolan kan man fortsätta som elev till slutet av det läsår då man fyller 20 år.
En elev som studerat i en annan bildkonstskola eller enligt ett annat inriktningsalternativ inom visuell konst och som flyttar till orten eller vill byta studier kan antas till elev om det finns plats i undervisningsgrupperna. Då en undervisningsgrupp utökas med en ny elev ska skolan sköta om elevens inskolning och vid behov om differentieringen av undervisningen.
Om det finns plats i grupperna kan grupperna kompletteras med barn eller unga som inte har tidigare erfarenhet av undervisning enligt något inriktningsalternativ inom visuell konst. Skolan sköter om inskolningen av nya elever och undervisningen differentieras vid behov och i mån av möjlighet.
Betyg från grundstudierna i den fördjupade lärokursen i grundläggande konstundervisning: När eleven har sammanställt en portfolio över grundstudierna, utvärderas den och eleven ges ett betyg från grundstudierna. Eleven ska ha ett godkänt antal studier. Om eleven saknar en del av studiehelheterna eller inte samlat tillräckligt med timmar från grundstudierna, kan elevens kunnande tillgodoräknas för de studier som saknas på det sätt som beskrivs i läroplanen.
Förutsättningen för att erhålla ett avgångsbetyg från den fördjupade lärokursen i grundläggande konstundervisning är ett betyg från grundstudierna, ett slutfört slutarbete samt deltagande i undervisning som motsvarar minst ca 70 procent av timantalet för grundstudierna och de fördjupade studierna. Eleven ska också delta i verkstadsundervisningen under grundstudierna samt i minst sex föreläsningar i konstkännedom eller självständiga utställningsbesök under de fördjupade studierna. Man kommer överens om kompletteringen av uteblivna prestationer från fall till fall.
Eleven får ett intyg över deltagande på begäran om hen inte har avlagt de studier som krävs för ett avgångsbetyg från den fördjupade lärokursen i grundläggande konstundervisning.
En elev har rätt att få tidigare slutförda studier som motsvarar målen för och det centrala innehållet i läroplanen eller kunnande som förvärvats på annat sätt bedömda och erkända. Erkännande av kunnande sker på basis av utredningar om elevens studier eller prov på kunnande samt i förhållande till målen för och innehållet i den studiehelhet som ska tillgodoräknas.
Det har varit möjligt att införa uppgifter om elevernas studier vid Karleby bildkonstskola i den nationella informationsresursen KOSKI sedan 2024. Förutsättningen för att studierna införs i informationsresursen är att minderåriga elevers vårdnadshavare ger sitt samtycke till det. Studierna antecknas som studiepoäng i tjänsten KOSKI. Den fördjupade lärokursen motsvarar 48,1 studiepoäng, varav grundstudiernas omfattning är 29,6 poäng och de fördjupade studiernas 18,5 studiepoäng.
Varje läsår kan tio procent av elevantalet beviljas befrielse från terminsavgiften på basis av en separat ansökan. Befrielse kan ges endera på hela eller halva avgiften. Avgiftsbefrielsen beviljas elever från mindre bemedlade familjer.
I Karleby bildkonstskola används självutvärderingsmodellen Virvatuli för utvärdering av den grundläggande konstundervisningen. Utvärderingsområden i Virvatuli är elever, lärare, lärmiljö, ledarskap och samarbetsrelationer. Respons samlas in av eleverna, vårdnadshavarna och lärarna i enlighet med utvärderingsplanen.
Utvecklingsarbetet genomförs också som kontinuerlig och genomgående utvärdering på basis av respons från t.ex. lärarmöten samt av vårdnadshavare och elever. Man strävar efter att fortbilda lärarna efter behov. Ett viktigt redskap för utvecklingen är deltagande i det riksomfattande samarbetet mellan bildkonstskolor och i utbildningar samt i kollegial utvärdering och kollegialt utbyte som sker genom dessa.
Eleverna antas till årskurs 1 bildkonstkolan genom att dra lott om antalet sökande är fler än antalet elevplatser. Reservplatser lottas också ut. Reservplatsen gäller till slutet av vårterminens första kvartal. Efter det kan reservplatsen sökas på nytt till följande läsår. Nya elever kan antas till de äldre elevernas grupper om det finns plats i dem.
Bildkonstskolan beviljar tio procent av eleverna avgiftsbefrielse från terminsavgiften av ekonomiska skäl. Genom denna praxis möjliggörs elevens deltagande i grundläggande konstundervisning oberoende familjens betalförmåga.
Bildkonstskolan är en tvåspråkig skola. Grupperna ordnas på finska, svenska eller som tvåspråkiga beroende på antalet svenskspråkiga elever. Elevens språkkunskaper beaktas i handledningen av elever med annat modersmål än finska eller svenska. Vid behov används lätt språk med betoning på visuellt material.
Läraren sköter om gruppfördelningen och ska omedelbart ingripa i mobbning och diskriminering. Ingen får diskrimineras på grund av utseende, nationalitet, språk, ursprung, religion, sexuella läggning eller identitet, familjerelationer, hälsotillstånd eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person.
Läraren uppmuntrar eleverna till en diskuterande och öppen atmosfär samt att uppskatta andras synsätt och tolkningar. Mångtydighet och pluralism upplevs som en tillgång.
Bildkonstskolan har inte tillgång till skolgångshandledare. Elevernas individuella behov beaktas i undervisningen i mån av möjlighet. Vid behov kan eleven ha med sig en handledare på lektionen som vårdnadshavarna eller en annan aktör har anställt.
Läraren väljer tekniker och teman med hänsyn till elevernas olika intressen. Vid val av teman och behandlingssätt beaktas särdragen hos olika kulturella och religiösa grupper.
I bildkonstundervisningens innehåll utnyttjas möjligheterna att behandla frågor med anknytning till jämlikhet, såsom mångkulturalitet, religioner, fördomar och stereotyper.
Lärmiljön görs så tillgänglig som möjligt. Inredningen och verktygen förnyas vid behov och i mån av resurser för att tillgodose elevernas fysiska specialbehov.
Kommunikationen sker på finska och svenska, men webbsidorna har delvis också översatts till engelska för att bättre nå de familjer som har ett annat modersmål än finska eller svenska. Tillgänglighet beaktas i innehållet på webbsidorna och i annan kommunikation.