Anpassning av byggnaderna i den byggda miljön och landskapet
Vid byggande ska man i mån av möjlighet bevara byggplatsens naturenlighet, spara för växtligheten värdefulla kantzoner, betydande skönhetsvärden i naturen samt speciella naturföreteelser, såsom flyttblock och vackra träd eller andra naturobjekt.
Nybyggnad, tillbyggnad och ombyggnad ska anpassas till den byggnadssätt som är allmänt i omgivningen vad gäller placering, storlek, utformning, fasadmaterial och färgsättning samt fasad-disposition. Varje byggnad ska tillsammans med de omgivande byggnaderna utgöra en med avseende på miljö- och stadsbilden harmonisk helhet.
Särskild uppmärksamhet ska fästas vid ovan nämnda faktorer i områden med byggda kulturmiljöer av riksintresse och områden där byggnad-beståndet bildats till en enhetlig helhet såsom i småhusområden som byggdes på 1940- och 1950-talet samt andra områden som till sin byggnadskultur anses värdefulla.
Byggnaders och konstruktioners höjdläge
Byggnadens höjdläge ska anpassas till omgivningen. I planeringen ska väg- eller gatuhöjden i väg- eller gatuplanen beaktas. Byggplatsens och det omgivande områdets befintliga och planerade höjder ska framgå tillräckligt noggrant av ritningarna i bygglovet.
På en byggplats i en sluttning ska byggnaderna pla-ceras så att onödiga skärningar, utfyllnadsarbeten och höga socklar kan undvikas. Byggnadstillsyns-myndigheten kan för att kunna bedöma ansökan om bygglov förutsätta av den sökanden att platsen och höjdläget för byggplatsens hörn och den planerade byggnadens knutar märks ut på tomten innan ett beslut fattas.
Vid bestämning av byggnadernas grundläggningsdjup och lägsta golvnivå ska uppdämningshöjden i avloppsnätet, grund- och flödvattennivån samt möjligheterna att dränera grunden beaktas.
Inhängande, stödmurar, terrasering och släntning
Ägaren och innehavaren av en fastighet har rätt att bygga en inhägnad eller plantera en häck på tomtgränsen om inte något annat bestäms i detaljplanen.
Inhägnadens material, höjd och yttre i övrigt ska passa in i miljön. En inhägnad ska i sin helhet byggas på den egna sidan, om inte grannen gett sitt samtycke till placeringen av inhägnaden.
Tomtens och byggplatsens innehavare ska bygga och underhålla en inhägnad som inte står på gränsen till grannens tomt eller byggplats. Inhägnaden ska placeras så att den är ändamålsenlig med tanke på gårdsarrangemangen och att den kan underhållas.
Vardera tomtens eller byggplatsens innehavare är skyldig att med hälften var delta i bygget och underhållet av en inhägnad mellan tomterna och byggplatserna, om det inte finns någon särskild anledning att dela skyldigheten annorlunda. Om innehavarna inte kommer överens om saken, avgör byggnadstillsynsmyndigheten hur detta ansvar ska delas.
En fast inhägnad mot en gata eller ett annat allmänt område ska i sin helhet byggas på tomtens eller byggplatsens sida av gränsen. En häck ska planteras inne på tomten och minst 0,8 meter från tomtgränsen för att häcken inte försvårar väg- eller gatuhållningen eller skadas av vägunderhållet. Inhägnaden får inte medföra olägenhet för trafiken. Vid plantering eller byggande av inhägnader ska tillräckliga frisiktsområden beaktas. På frisiktsområden får inhägnaderna inte vara högre än 0,80 meter mätt från gatans balanslinje om inte något annat följer av detaljplanen eller den byggda miljön.
Frisiktsområde vid en gatuanslutning. Om gårdsplanen måste jämnas kan den släntas, terrasseras eller förses med stödmurar. Detta ska göras helt inom den egna tomten så att varken jord eller regn- och ytvatten kan rinna till granntomter eller gatuområden.
Placering av en stödmur på gränsen till granntomten förutsätter samtycke av granntomtens ägare eller innehavare. Av särskilt skäl kan byggnadstillsynsmyndigheten ge tillstånd att anlägga en stödmur så att den tangerar gränsen till grannen, fastän grannen inte har gett sitt samtycke.
Gårdsområde/ gårdsplan
Vid planering och anläggning av en gårdsplan ska man se till att gårdsplanen med tanke på tomtens eller byggplatsens användningsändamål är användbar, hälsosam, trygg och trivsam, och att den inte medför olägenheter för grannarna. Tomten ska smälta in i det omgivande landskapet på ett naturligt sätt.
En gårdsområdesplan ska bifogas till tillståndshandlingarna för betydande projekt.
I samband med utvidgning av en byggnad eller ut-ökning av det utrymme som räknas till byggnadens våningsyta ska gårdsplanen göras mer användbar och trivsam genom att t.ex. strukturera området för bilplatser, iståndsätta planteringar, öka lekplatsernas och vistelseplatsernas trivsamhet, ta bort rörelsehinder eller bygga konstruktioner som ökar gårdsområdet användbarhet. I samband med ändringar på gårdsområdet ska förutom de som använder tomten även rågrannarna beaktas.
Det ska finnas tillräckligt med bilplatser på byggplatsen. Platserna ska placeras så att bilarna som står parkerade på dem inte skymmer sikten vid en anslutning eller korsning eller orsakar någon annan fara.
Bilplatser som baserar sig på bygglov får inte användas för något annat ändamål utan lov. Bilplat-serna får inte heller upplåtas för att användas av en annan fastighet så att bestämmelserna i detaljplanen eller bygglovet som gäller antalet bilplatser inte uppfylls.
För cyklar ska reserveras tillräckligt med förvaringsplatser.
Den snö som plogas på gårdsplanen ska kunna placeras på byggplatsen så att den inte medför olägenhet för byggnader eller grannar och inte försvårar eventuella räddningsåtgärder. Snön ska transporteras vid behov till ett område som reserverats för snötippning.
Träd på gårdsområde
Då träd planteras ska man beakta hur stora träden blir då de växer. Grenar och rötter på ett träd som ligger på grannens tomt får kapas till rålinjen om de sträcker sig över tomtgränsen och medför olägenheter och grannen inte avlägsnar rötterna och grenarna inom en skälig tid trots begäran.
Tomtens ägare eller innehavare ska kontrollera skicket på träden på sin fastighet. Om ett träd medför fara för omgivningen ska tomtens ägare el-ler innehavare vidta behövliga åtgärder. Trädens skick kan vid behov granskas genom en kartlägg-ning av trädens skick.
Innan ett träd kan fällas inom ett detaljplanerat område ska behovet av tillstånd för miljöåtgärder utredas. Behovet av tillstånd för miljöåtgärder bedöms genom utlåtande om miljöåtgärder. Utlåtande om och tillstånd för miljöåtgärder behandlas av stadsmiljösektorns Tillstånd.
Belysning på gårdsområde
Gårdsområdets belysning ska ordnas så att placeringen av ljusanordningarna, deras riktning och ljuseffekt ökar tryggheten och säkerheten i området och inte är alltför starka så att de stör de som bor i området och andra som rör sig i området eller de angränsande områdena.
Fasadbelysningen ska passa ihop med byggnadens karaktär och dess betydelse för stadsbilden. Vad gäller kulturhistoriskt värdefulla fastigheter ska utlåtande begäras av museimyndigheten.
Byggnadstillsynsmyndigheten kan av grundad anledning kräva att åtgärdstillstånd söks.
Trafikarrangemang på byggplatsen
Tomtanslutningen är den infartsväg som leder från gatans kant till tomtens gräns. I enlighet med 88 § i markanvändnings- och bygglagen ansvarar fastighetsägaren eller fastighetsinnehavaren på egen bekostnad för byggandet av en tomtanslutning och för de kostnader som byggandet medför. Tomtens ägare eller innehavaren ansvarar för de kostnader som planeringen och byggandet av en tomtanslutning medför.
I gatu- eller kvartersplanen för nya planområden föreslås att bredden på tomtanslutningarna i bostadsområden får vara högst 6,0 m. Det samma gäller då tidigare byggda områden ska ombyggas, då får anslutningen vara högst 6,0 m. Bredden på en tomtanslutning till ett industriområde bestäms från fall till fall genom överenskommelse med stadsmiljösektorns Tillstånd och Planering.
Räddningsverket ska ha fri passage att köra med lyftanordningar intill en byggnad med tre eller flera våningar så att räddningsinsatser kan utföras. På tomten eller byggnaden ska finnas en skylt som visar var räddningsvägen är belägen. En ritning som anger utrymningsvägarna ska placeras i bygg-nadens trappuppgång.
Fastighetsägaren ansvarar för upprättande och underhåll av räddningsvägar. Räddningsvägen samt trafikförbindelserna som används av utryck-ningsfordon och servicefordon ska hållas framkomliga.
Väghållningsmyndigheten beslutar om anslutningar som anläggs till allmän väg.
Avledning av dagvatten och dräneringsvatten från husgrunder
Dagvatten är regn- och smältvatten som leds bort från byggda områden. Dräneringsvatten från husgrunder likställs ofta med dagvatten och regleras av samma bestämmelser.
Fastighetsägaren eller -innehavaren ansvarar för dagvattenhanteringen på sin egen fastighet. Behandlingen av dagvatten ska i första hand ske på fastigheten. Dagvatten från fastigheter inom dagvattensystemets verkningsområde i staden (bilaga 1) kan ledas in i stadens dagvattennät genom fördröjning. Det är inte tillåtet att leda dagvatten in i vattentjänstverkets avloppsvattennät.
Vattentjänster
Fastigheterna inom ett vattentjänstverks verk-samhetsområde ska anslutas till verkets vattenledningsnät och spillvattennät om fastigheten inte beviljats befrielse från anslutningsskyldigheten.
Spillvatten från en fastighet som ligger utanför vattentjänstverkets verksamhetsområde ska bortledas och behandlas i enlighet med miljöskyddslagen och stadens miljöskyddsbestämmelser, och en plan för behandling av spillvatten ska framställas i samband med ansökan om bygglov.
Avfallshantering och konstruktioner för avfallshantering
Fastigheten ska anslutas till den organiserade avfallstransporten i enlighet med gällande bestämmelser om avfallshantering. Fastighetsägaren eller fastighetsinnehavaren ska meddela den kommunala avfallshanteringsmyndigheten hur fastighetens avfallshantering ordnas.
I ansökan om bygglov ska man för avfallshanteringen ange utrymmen som är tillräckliga och ändamålsenliga i förhållande till byggnaderna på byggplatsen. Om insamlingskärl för avfall placeras inom gårdsområdet ska de ställas i ett sopskjul eller förses med tak eller stängsel. Avfallskärl och komposter ska placeras så att de inte medför olägenheter för de boende i fastigheten eller för grannarna. Vid placeringen ska man även följa bestämmelser om miljöskydd och avfallshantering.
Reklamanordningar och motsvarande anordningar på byggnader
Vid placering av reklam- och informationsanordningar och liknande anordningar ska följande iakttas:
- Byggnadstillsynsmyndigheten kan tillåta att en sådan anordning som avses ovan får sticka ut högst 1 meter från fasadens yta, om den är fäst på byggnaden på en höjd om minst 3 meter över markytan, i annat fall får den sticka ut högst 0,15 meter från fasadens yta, dock inte närmare än 0,50 meter från område som reserverats för motorfordonstrafik.
- Anordningen ska fästas stadigt. Den får inte störa trafiken, trafikregleringen, gatubelysningen eller underhållet av gatan och inte heller i övrigt störa dem som använder gatan eller fastigheten eller bor i grannskapet.
Högst hälften av ytan i varje fönster till en affärslokal får täckas i reklamsyfte eller motsvarande syfte om inte ett åtgärdstillstånd för att täcka fönstret beviljats av byggnadstillsynsmyndigheten. Fönstret får inte täckas på ett sådant sätt som hindrar dagsljuset från att komma in rummet och som förfular byggnaden eller stadsbilden. Vad gäller kulturhistoriskt värdefulla fastigheter ska utlåtande begäras av museimyndigheten.
Adressangivelse
På byggnaden ska en adressangivelse sättas upp så att den syns tydligt från gatan eller någon annan trafikled och den ska hållas i skick.
Om en byggnad inte tangerar eller sträcker sig till omedelbar närhet av en gata, någon annan trafikled eller tomtens interna trafikområde, ska byggnadens adressnummer eller motsvarande information sättas upp på en synlig plats i början av den körväg som leder till fastigheten.
På hörnhus ska adressnummer sättas upp mot vardera gatan eller trafikleden. Adressnummer ska vara uppsatta senast vid byggnadens ibruktagningssyn.
Jordvärmesystem
Anläggande av system för jordvärme kräver alltid byggnadstillsynsmyndighetens tillstånd.
Vid placering av värmebrunnar och andra konstruktioner ska andra närliggande energibrunnar och hushållsvattenbrunnar samt avståndet från byggnaderna och tomtgränsen tas i beaktande.
Den som påbörjar ett byggprojekt på ett viktigt grundvattenområde ska utreda om det är överhuvudtaget möjligt att anlägga en värmebrunn i området.
Det värmeöverföringsämne som används i jordvärmeledningarna får inte medföra risk eller skada för miljön eller grundvattnet. Utsläpp av stendamm och borrslam i miljön och kommunaltekniska system ska förhindras.