Stadens skogsskötselstrategi och -principer uppdaterades senast i stadsstyrelsen vid millennieskiftet 2000. Den centrala principen är att följa ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet.
Skogar sköts enligt lagar och förordningar, rekommendationer för tätorts- och strandskogar och god skogsvård, skötselklassificering och kriterier för skogscertifiering.
Det allmänna målet är en blandskog som är produktiv, frisk, i gott skick, har tillväxt- och utvecklingsförmåga, är mångformig och består av trädarter som passar bäst för ståndorten ifråga. Skogarnas ålders- och utvecklingsklassfördelning hålls jämn med tanke på skogsvården och -utvecklingen.
Man försöker skapa en mosaikaktig och varierande helhetsbild av skogen, allt från öppna områden till tämligen gamla skogar. På områden av särskild betydelse eftersträvas upprätthållande och främjande skogsbehandling som inte äventyrar områdets specifika karaktär (t.ex. rekreations-, när-, landskaps- eller skyddsskog).
Skogarna sköts på ett sådant sätt att de bringar sin ägare inkomster. Skötseln av ekonomiskogar och eftersträvad ekonomisk avkastning får inte hindra rekreationsanvändning av områdena. I ekonomiskogarna fästs speciell uppmärksamhet vid naturvård och viltvänlig skogsvård.
Skogar för stadsinvånarnas rekreation och friluftsliv
Skogarnas sociala hållbarhet upprätthålls i form av skogar för rekreation och friluftsliv och i enlighet med principerna för allemansrätten. Stadsinvånare erbjuds trygga, varierande, mångsidiga och mångformiga skogar och terränger för friluftsliv. Skogsbehandlingen i skogar för rekreation och friluftsliv upprätthåller rekreationsfaktorerna parallellt med den ekonomiska avkastningen.
Skogar för närrekreation i omedelbar närhet av bosättning hålls ljusa, trygga, livskraftiga och lättillgängliga. Närskogarna vårdas i enlighet med planens användningsändamål, skötselklassificering och rekommendationer för skötsel av tätortsskogar. Skogslagen gäller sällan närskogar. Målet med skötseln av närskogar är en ljus, lättillgänglig, trygg och mångsidig skog.
Det kan finnas sådana skydds- och landskapsfaktorer i skogen vilka man försöker upprätthålla med skogsskötsel. Man strävar efter hålla konsekvenserna av förändringar som skogsskötseln orsakar så små som möjligt. I skötseln av närskogar är trivseln, säkerheten samt landskaps- och skyddsfaktorerna det viktigaste. Virkesproduktionsfaktorerna har sekundär betydelse i närskogar.
Skyddsskogarnas trädbestånd bildas av varierande arter
Skötseln av skyddsskogar bestäms både med tanke på skogsskötsel, ekonomi och skogsbeståndets skyddsbetydelse. Utgångspunkten är lagstiftning, råd i god skogsvård och kriterierna för skogsvårdscertifiering. I skötseln av en närskog som fungerar som skyddsskog beaktas dessutom rekommendationer för skötseln av tätorts- och skyddsskogar.
Det centrala i skyddsskogar är att trädbeståndet består av många skikt och att det är friskt, trädkronornas skick samt tillräcklig täckning. Trädbestånd kan gallras så att de blir glesare än normalt så att det i fält- och buskskiktet uppstår skyddande och livskraftiga kronskikt. Trädbeståndet i skyddsskogar består av många arter med en blandning av gran- och lövträd som utgångspunkt. Lövträden i en blandskog förbättrar jordmånen och de tål belastning, medan granen ger den bästa skyddseffekten. I skötseln av skyddsskogar har virkesproduktionsfaktorerna sekundär betydelse.
Upprätthållandet och utvecklingen av skogens mångformighet beaktas i varje figur som behandlas och i varje arbetsslag åtminstone i enlighet med lagar, förordningar, rekommendationer och certifikat. Livsmiljöer, nyckelbiotoper och naturtyper i enlighet med skogs- och naturvårdslagstiftning samt andra värdefulla habitat lämnas alltid utanför skogsvård om objektets natur inte förutsätter upprätthållande skötselåtgärder eller om objektet inte har en särskild genomförandeplan för naturvården. Speciell uppmärksamhet fästs vid skötseln av skogar med flygekorrar och vid att utöka förekomsten av rötträd i stadens skogar.
På 2000-talet inriktas nya utmaningar också på skötseln av skogar. Det handlar främst om att beakta nya former av rekreationsbruk, olikåldrig skogsvård, klimatförändringen och koldioxidsmart skogsvård.
Staden har som mål att uppdatera sin skogsskötselstrategi år 2021.