Föränderligt landskap

Karleby bidrar till nätverket för nationalstadsparker med ett fenomen som kallas landhöjning. Landhöjningen har inverkat och fortsätter att inverka på mötet mellan hav och land i Karleby. Landhöjningen syns tydligt i många av nationalstadsparkens naturobjekt. Flador och glon, klapperstensfält samt landhöjningsskogar och -stränder vittnar om ett landskap som förändras ständigt. Havet drar sig tillbaka och markområden torrläggs för första gången sedan den senaste istiden. Nya öar, grund och grynnor bildas hela tiden. Öar blir uddar och farleder blir för grunda. Landhöjningen sker fortfarande så snabbt att förändringarna är märkbara redan under ett människoliv.

En del av havs- och kustområdena inom nationalstadsparken hör till Natura2000-området. Området har tack vare landhöjningen en mångsidig strandnatur och till det hör öar och skär med värdefullt fågelbestånd. Kusten som är rik på grynnor och öar skapar en unik växtplats för den submarina skärgårdsnaturen. Många olika havsfåglar häckar i Karlebys havsområde och det är ett av Finlands viktigaste häckningsområden för skräntärnan.

De varierande och omfattande naturområdena och de märkbara förändringarna av landhöjningen är en viktig del av Karleby nationalstadspark. Landhöjningen bidrar till att naturen vid kusten förändras konstant. Landhöjningen möjliggör att många växt- och organismarter kan sprida sig till nya områden. Det åskådliggör växternas successionsutveckling på landhöjningskusten och uppkomsten av nya växtplatser

Trullön som stigit ur havet är en ca 5 km lång och ganska smal udde. Ännu på 1700-talet var det en ö som skyddade farleden in till Karleby. På Trullön trivs i synnerhet sälar, flygekorrar och igelkottar. Värdefulla naturobjekt på området är djävulsåkern samt strandängarna och fladorna som bildats vid landhöjningen. Djävulsåkern kantas av gammal, mångsidig barrskog som är typiskt för sena successionsstadier på landhöjningskusten. Där finns mycket död ved och tickarter som påträffas ofta i gamla skogar. De karga klipporna och aldominerade stränderna gör trullöområdet mångsidigare. På klipporna kan man hitta spår efter istiden. Sten och block som låg infrusna i inlandsisen slipade repor, som kallas för isräfflor, i hällen när inlandsisen rörde på sig. Isräfflorna visar i vilken riktning isen har rört sig vid olika tider. Vid stranden hittas havtorn som är en kännetecknande art för landhöjningsstränder och är Karlebys symbolart.
Inom området för Karleby nationalstadspark finns ett av Karelbykustens mest imponerande klapperstensfält. Klapperstensfältet eller djävulsåkern är en fornstrand. Den steniga fornstranden har uppstått när inlandsisen drog sig tillbaka och transporterade stenmaterial som brutits loss. Stenarna på djävulsåkern transporterades med havsisen och vågkrafterna till sin nuvarande plats efter den senaste istiden. Strandvågorna har spolat bort finkornigt stenmaterial mellan stenarna när landet höjts och grynnan har inte haft växtlighet under sin över tusenåriga historia. På grund av landhöjningen ligger Trullö djävulsåker mitt i en tallskog långt från stranden. Naturskyddsområdet för Trullö djävulsåker grundades 2021. Området är 20,4 hektar stort.

Trullö djävulsåker ligger 400 meter från Vitsands parkeringsplats längs Trullöns friluftsled. Det är 1 kilometer till djävulsåkern från fiskehamnen vid Trullöudden.
Friluftsleden vid Trullön är 12,9 km lång. Den startar i närheten av centrum och löper ända fram till Trullöudden. På vintern upprätthålls ett skidspår på rutten. På området finns två allmänna badstränder, Rödberget och Vitsand, som är mycket omtycka av barnfamiljer särskilt under soliga sommardagar. Namnet Rödberget hänvisar till de vackert rödskiftande klipporna som utstrålar värme under varma sommardagar. Det finns toaletter och omklädningshytter vid båda badstränder. På Vitsand finns ett vindskydd med eldstad och på Rödberget en lägerplats.

Det går att ta sig till Trullöns frilutsled från Roskarukas, Kanaanlandsvägens, Rödbergets eller Vitsands parkeringsplats såväl som Trullöuddens fiskehamn.
Nisulaspottens naturskyddsområde inrättades för att uppmärksamma Karleby stads 400-årsjubileum. Området är ca 12,5 ha och ligger delvis inom nationalstadsparkens område.

Nisulaspotten är en gammal havsvik som avsnörts från havet på grund av landhöjningen. Nisulaspottens flada är ca 3–4 ha stor och förenas med havet via en kort konstgjord bäck. Då och då når havsvattnet fortfarande ända fram till Nisulaspotten. En avsnörd havsvik kallas för flada när den fortfarande har en tydlig förbindelse med havet. En flada blir ett glo när kontakten med havet sker endast vid stormar och högvatten. När kontakten med havet avsnörs helt till följd av landhöjning förändras fladan så småningom till en glosjö där ingen tillförsel av saltvatten mera kan ske. Flador, glon och glosjöar bildar en unik naturtyp som påträffas enbart vid landhöjningskusterna i Finland och Sverige.

Förbindelsen mellan Nisulaspottens flada och havet har iståndsatts eftersom vattendraget är ett viktigt lekområde för fiskar. Fiskar som leker på våren, såsom abborrar, karpfiskar och särskilt gäddor, stiger upp i fladorna och glona för att leka. I dessa frodiga kustlaguner värms vattnet snabbare än i havet och ynglen utvecklas snabbare. Flador och glon kallas för fiskarnas barnkammare.

Fladorna erbjuder också skyddade häckningsplatser och mycket föda för många fåglar. Nisulaspotten är en populär häckningsplats för fågelfaunan och där häckar bl.a. svanar, tranor och olika sjöfåglar. Skogarna i området består av frodiga lundar och grandungar med ett livskraftigt bestånd av flygekorrar. Här och där berikas naturens mångfald av gamla ängar och kulturväxter.
Vid fiskehamnen vid Trullöuddens norra spets finns ett fågeltorn där man kan beundra den vidsträckta skärgården och det öppna havet mitt i nationalstadsparken. Från tornet kan man se många ljusfyrar och markeringsfyrar och det är en populär utsiktsplats för stormspanare. Det är också ett av få ställen vid centrala Karlebys fastladsstränder där man kan få syn på fågelarter som påträffas i ytterskärgården, såsom ejder, tordmule eller tobisgrissla. Förutom fåglar kan man också spana efter sälar som trivs i området.

På grund av avstånden rekommenderas kikare eller teleskop som utrustning. Vid fiskehamnen finns också en toalett för allmänheten (torrtoalett), en eldstad och sjösättningsramp för båtar.
Landhöjningsstrand med rik fågelfauna

Inom området för Karleby nationalstadspark är förändringarna i landhöjningskustens natur mest påtaglig på Rummelö-Harrbåda naturskyddsområde. Där är naturen i ständig förändring på grund av landhöjningen efter den senaste istiden. Växtsuccessionen, dvs. växtutvecklingen är exceptionellt snabb vid landhöjningsstränder.

Harrbåda är en unik sandudde med mycket att utforska och se och man kan lätt spendera flera timmar eller en hel dag där. Harrbåda fågeltorn ligger vid Harrbådas västra strand, vid gränsen av buskagezonen och vassbeståndet. Fågeltornet är 4 meter högt och rymmer t.o.m. 15 personer åt gången. Vägbeskrivning till tornet finns på parkeringsplatsen bredvid Harrbåda ensfyr. Där finns också en infotavla med kartor. Fågelvattenområdet har en area på 236 ha. Områdets fågelbestånd är ett av Karlebys mångsidigaste och sällsynta arter påträffas ofta.

Harrbåda ensfyr

Harrbådans ensfyr byggdes på Harrbådans sandudde år 1953. Ensfyren, som numera felaktigt kallas fyr, togs ur bruk år 1979. Numera är betongtornet förfallet och tjänar mest som ett landmärke.

Den förfallna ensfyren har inspirerat många spökhistorier av vilka den bäst kända är sannolikt Harrbåda brud. Enligt legenden råkade en familj i sjönöd en stormig natt, båten förliste och fadern och sonen drunknade. Förkrossad av sorg gick den unga modern och dränkte sig. Hon visar sig ibland iklädd en vit klänning och hemsöker personer som snart kommer att råka ut för en olycka. Om man lyssnar riktigt noga, kan man höra hennes tröstlösa gråt i närheten av ensfyren.

På uddens strand byggdes små villor på 1920-talet som till följd av landhöjningen står en bra bit från strandlinjen, mitt i skogen. Villorna som ligger långt från stranden åskådliggör hur landhöjningen inverkar på bosättningen och villakulturen. De är ett bra exempel på hur snabbt landhöjningen sker inom området för Karleby nationalstadspark. Villorna har också en kulturhistorisk betydelse eftersom villorna representerar influenser av svensk arkitektur.