Fortsätt till innehållet
Spång vid grönskande vandringsled

Naturskydd

Naturen och landskapet i Karleby 

Karleby stad har bokstavligen stigit ur havet under de senaste tusentals åren. I Finland är landhöjningen snabbast i södra delen av Bottenviken, vilket förändrar naturen kontinuerligt när ny mark bildas snabbt vid låga strandområden. Växtgeografiskt ligger Karleby mellan syd- och mellanboreala området.

Havet, skärgården, landhöjningskustens låga och frodiga vikar, vida sanddyner, älvdalar och inlandets strängmyrar och högmossar är typisk natur för Karleby. Landhöjningskusten med sina åtskilliga flador och glosjöar är värdefulla vattenområden.

När det gäller skogsnaturen är kustens frodiga strand- och lövskogar, som befinner sig i olika utvecklingsskeden, samt återstående fläckar i gamla skogar betydelsefulla områden. De högsta platserna i Karleby finns i kommunens östra del och reser sig mer än 150 meter ovanför havsytan.

Karleby delas landskapsmässigt och geomorfologiskt in i många stora zoner: Kustens splittrade skärgårdszoner och å andra sidan områden som karaktäriseras av vida sanddyner. Älvdalarna i riktningen sydost-nordväst samt grus- och sandåsarna som bildats av glaciärälvar och som fortsätter i form av submarina sandbankar tiotals kilometer från kusten. Moränåsarna mellan älvdalarna samt stora områden av strängmyrar och högmossar i vattendelarregionerna.

Det finns bara få sjöar och den största av dem är Ullavasjön och från havet uppdämda Larsmo-Öjasjön. Åkrarna i älvdalarna har ofta röjts på tidigare havsvikar på lerhaltigt slättland som jämnats ut och sedimenterats. Höga svavelhalter är typiska för dem vilket orsakar försurningsproblem.

  • I Karleby är syftet med naturskydd att bevara de värdefullaste delarna av vår natur för framtida generationer samt att säkerställa att naturens mångfald, landskapen och ursprungliga arter av organismer bevaras. På riksomfattande nivå förverkligas naturskydd med naturskyddsprogram som statsrådet godkänt.

    I Karleby finns många värdefulla objekt som ingår i statsrådets program för skydd av fågelrika insjöar och havsvikar, strandskyddsprogrammet, basprogrammet för myrskydd, skyddsprogrammet för gamla skogar och lundskyddsprogrammet. De har i huvudsak inkluderats i Natura 2000-programmets objekt. I Karleby finns över 29 000 ha områden som ingår i skyddsområdesnätet Natura 2000 och naturskyddsprogram.

    NTM-centralen i Södra Österbotten ansvarar för genomförandet av naturskyddsprogrammen. Vistelse på skyddsområden och i andra viktiga objekt styrs med skyltar och utflyktsstrukturer.

    Naturen skyddas med planering av markanvändning och genom att grunda skyddsområden

    Lokalt skyddas miljön med planering av normal markanvändning i huvudsak med general- och detaljplanering och genom att grunda skyddsområden på områden som ägs av staden. Miljötjänster gör naturinventeringar på stadens område, bl.a. inventeringar av värdefulla naturobjekt, utredningar av förekomsten av utrotningshotade organismarter och kartläggning av naturundervisningsobjekt för daghem och skolor.

    Staden strävar efter att beakta bevarandet av värdefulla miljöer bl.a. i planläggningen, i skogsplaner och i annan planering av markanvändningen t.ex. med tillämpliga planbestämmelser.

    Utöver egentliga naturskyddsområden är också småskaliga naturobjekt viktiga. Många småskaliga objekt, såsom glosjöar, träsk, bäckvattendrag, källor, värdefulla livsmiljöer i skogar, platser där utrotningshotade arter förekommer och platser där stora rovfåglar häckar är skyddade med stöd av bl.a. vattenlagen, skogslagen och naturvårdslagen.

    Privata markägare kan ansöka om fredningsbeslut för värdefulla objekt och få ersättning exempelvis via METSO-programmet. METSO är ett statligt finansierat skyddsprojekt som främjar mångfalden i gamla skogar på frivillig basis. Byggnads- och miljönämnden kan utgående från ansökan fatta beslut om fredning av naturminne på privat mark.

  • Med traditionslandskap och traditionsbiotoper avses objekt som bearbetats av människokulturen, ofta av jordbruk och traditionella markanvändningsformer, för vilka en exceptionellt stor mångfald av växt- och djurarter är typiska. De är en av de sista gömställena för många sällsynta växtarter och ryggradslösa djur.

    I och med att markanvändningsformerna och arbetssätten inom jordbruket ändrar minskar traditionsmiljöerna, och organismarter som förekommer i dem hotar att försvinna. I Karleby finns traditionslandskapsobjekt speciellt i skärgården där den gamla fiskekulturen och till skärgården anknuten betesgång har format öppna hedartade växtsamhällen och strandängar. Hagmarker och torr gräsbevuxen mark, vilka har formats av betesgång, finns bl.a. i Ullava, Lochteå, Kelviå, Öja och Såka.

  • Traditionsbiotoperna kräver vårdåtgärder för att kunna förvara sina särdrag. Många växtarter, som växer på torr gräsbevuxen mark och som blir sällsyntare, kräver en ljus miljö och lider av konkurrensen med starkare växtarter som har fått fotfäste på grund av övergödning. Också många dagfjärilarter trivs på lågvuxna, näringsfattiga och torra blomsterängar.

    Man kan få jordbrukets miljöstöd för att finansiera vård av traditionsmiljöer. Röjning och betesgång på strandängar och områden som håller på att växa igen har gjorts på områden som ägs av staden, skifteslag och staten bl.a. i Rummelö-Harrbådan, Bredviken, Alaviirteenlahti, Maringais strand, Vattajanniemi och Kalaranta. Objekt för betesgång och vård i skärgården är bl.a. Tankar, Renögrundet, Trullögrundet, Kallskärsreveln och Ruohokari.

Kontaktuppgifter