Österbottens Handelskammare genomför och publicerar årligen en företagsenkät. Den nyaste enkäten publicerades i september 2023 och besvarades av 1 154 företag. Enligt enkäten upplever 60 procent av svararna att de har brist eller stor brist på kunnig arbetskraft. Därtill anger drygt 66 procent av företagen att på grund av bristen har det blivit svårare och mera begränsat att växa som företag och att utveckla affärsverksamheten. I de öppna svaren beskriver arbetsgivarna fenomenet som ”tillväxtpropp”, ”handbroms”, ”avmattad produktutveckling”. Som fenomen anges detta leda till och med till uppsägningar eller till att man inte kan ta emot beställningar.
Företagaren skapar spelplanen
Budskapet är ytterst bekymrande. Balanseringen av statens och kommunernas ekonomi utgår från företagens stabila verksamhet. Företagaren skapar spelplanen: underleverantörskedjor, sysselsatta individer med sina familjer eller skatteinkomster är slutresultat som kommunernas, regionernas och hela Finlands ekonomi ligger på. Finland marknadsförs ute i världen genom företagens innovationer och vårt läge intresserar många.
Harri Jaskari, direktör för Företagarna i Finland, påminde under Kommunförbundets tillställning 10.11 att i Finland svarar 1 000 företag för 90 procent av hela landets export och 35 000 mindre företag sköter återstående 10 procent. Små företag – som majoriteten i Mellersta Österbotten är – har dessutom en väldig tillväxtpotential. Finland intresserar runtom i världen och stora internationella företag försöker locka flera kommuner till etablering.
Bristen på kompetens och erfarenhet måste åtgärdas
Också ett annat intressant perspektiv lyftes fram i Handelskammarens företagsenkät. Enligt företagare är den huvudsakliga orsaken (42,4 %) till svårigheterna att rekrytera det otillräckliga antalet sökande. Det som nämndes näst mest (40,8 %) var lite arbetserfarenhet. Siffran har tidigare år varit liknande.
Jag förstår nog själv också delvis vad det kan bero på – men inte helt. Om kunniga personers ringa arbetserfarenhet verkligen är den näst största orsaken till svårigheterna att rekrytera, kan inte det här åtgärdas? Hur ska sökande få arbetserfarenhet om man på grund av det här inte kommer in i arbetslivet och i företag? Svaret är alltså delvis motstridigt, men även helt förståeligt då man tänker på de utmaningar som företagare och arbetsgivare kämpar med. Hur ska kunnig arbetskraft få den kompetens och erfarenhet som krävs om det inte är möjligt att jobba i den genuina miljö där kompetensen ökar, förädlas, fördjupas och utvecklas efter företagets behov.
AN24-reformen: från sysselsättningspolitik mot näringspolitik
Jaskari lyfte också fram ett annat perspektiv på frågan i sitt tal: de möjligheter som AN24-reformen ger kommunerna. Enligt honom borde man övergå från sysselsättningspolitikens perspektiv till näringspolitikens perspektiv. Utbildning efter behov, man närmar sig bristen på kunnig arbetskraft ur arbetsgivarperspektiv eller är förutspående. Inte mera administration, utan satsningar på att skapa innehåll och sträva efter ett verksamhetssätt som är effektivt, utgår från behovet och är sektorsövergripande.
Vi som kommun och ny arbetskraftsmyndighet kan möjliggöra allt detta. Men det är ändå företagen som skapar tillväxtunderlaget för individens kompetens. Kommunen kan erbjuda verktyg för att göra någon kunnig, men det är i företagen som kompetensen ökar.
AN24-reformen ger en helt ny samarbetsstart med företagare. Vi i kommunerna får inte snubbla på kommungränser utan måste komma ihåg för vem vi arbetar. I centrum står och kvarstår företagare, arbetsgivare samt arbetssökande, oberoende av kommungränser. Hela spelet handlar om hur dessa ska mötas. Spelplanen är gemensam och nu är det dags att planera rollerna och spelplatserna.
Sanna-Mari Levijoki
sanna-mari.levijoki@kokkola.fi
Bloggskribenten Sanna-Mari Levijoki leder kommunförsöket för Karlebyregionen i Mellersta Österbotten och arbetar också som sysselsättningschef på Karleby stad. Sanna-Mari är en utvecklingspsykolog som är intresserad av mänsklighet som strävar efter att skapa förståelse mellan individen och den omgivande verksamhetsmiljön och som tror på att empati är något man kan lära sig.