Så här i september ser många tillbaka på minnen och upplevelser från sommarlovet, lugna semestermorgnar eller möjligheten att göra saker som det inte finns utrymme för i den vanliga vardagen. I skrivande stund tänker jag tacksamt på min egen första betalda semester och allt det jag kunde göra under den.
Arbetslivet under 2020-talet beskrivs ofta som jäktigt, krävande och på många sätt som ständigt föränderligt. Det här innebär att semestrar och möjligheter att återhämta sig har en stor betydelse för människor. Återhämtning och balans i det övriga livet inverkar naturligtvis även på hur effektivt man arbetar.
Det finns emellertid många människor som inte berörs av semestrar eller som av en eller annan orsak inte har berörts av semestrar på flera år. Människor kan ha korta tidsbestämda anställningar bakom sig och inte lyckats få någon fast anställning. För en del unga innebär sommaren i sin helhet sommarjobb för att det ska vara möjligt att bekosta livet under studierna. Inom vissa branscher kan sommaren innebära fler kortjobb och en livligare säsong, men för andra kan den också innebära permitteringar eller avtal med få arbetstimmar.
Sommaren kan ha skuggats av en långvarig sjukdom eller utmaningar i vardagen som beror på arbetsoförmåga. Det finns också arbetslöshet som blivit långvarig genom tråkiga tillfälligheter, och på grund av vilka tron på den egna förmågan och möjligheterna att påverka sitt eget liv prövas.
Anhopning av problem förebyggs genom stöd
Trots att infallsvinklarna är olika beroende på fråga, har vi alla vanligtvis ett liknande mål: att hitta en mer hållbar väg mot ett bättre slutresultat. Vad skulle det kunna innebära i skötseln av sysselsättningen ur individperspektiv?
I Marins regeringsprogram ingår en omfattande reform av skötseln av sysselsättningen. Reformen har också förnyat den lagstiftning som reglerar kundservicen. Den nya kundservicemodellen erbjuder ett intensivt och individuellt stöd, och målet är att förebygga utdragen arbetslöshet.
Framför allt bland unga kan somrar utan sommarjobb, stöd eller meningsfulla aktiviteter vara ett startskott till att problemen ackumuleras. Att sysselsätta unga under sommaren spelar också en viktig roll med tanke på hur de unga ser på arbetslivet och hur attraktiva olika branscher är för dem i framtiden.
Sommarjobb har med andra ord en viktig ställning både med tanke på uppehälle, arbetserfarenhet och förebyggande av utslagning. Vid sidan av sommarjobb måste man emellertid också komma ihåg att se till att man återhämtar sig ordentligt. Den studerandes jobb är att studera.
Service nära människan
I regeringsprogrammet ingår även en proposition om att överföra skötseln av sysselsättningen till kommunerna. Denna övergång pågår i etapper samtidigt som man skapar nytt och utvecklar gamla redan fungerande praxis. Nu har man verkligen en speciell möjlighet att skapa lokal service nära människan.
Enligt subsidiaritetsprincipen, det vill säga närhetsprincipen, borde den offentliga maktens beslut fattas så nära de berörda människorna som möjligt. Det här kan anses ske i form av lokala strukturer som skapar mer individuell service.
Kommunerna har kännedom om arbetskraften och företagens behov i sitt område. Man måste emellertid komma ihåg att var och en av kunderna har sin egen berättelse som först måste få bli hörd. Fortsättningen på berättelsen bör utredas i lugn och ro för att riktningen ska bli rätt. På så sätt åstadkommer man mer hållbara resultat och uttryckligen sådan skötsel av sysselsättningen som skapar välbefinnande.
Att främja välbefinnande är en del av hållbar skötsel av sysselsättningen
Med tanke på skötseln av sysselsättningen berör välbefinnande såväl arbetstagare, arbetsgivare som hela företag. Att orka i arbetslivet, komma in på arbetsmarknaden och uppnå framgång på den är en del av en hållbar skötsel av sysselsättningen.
Arbetsförhållandena, arbetsvillkoren och arbetslivet över lag ska stöda välbefinnandet. Både individen, företaget och samhället måste ofta betala ett alldeles för högt pris för utdragen sjukdom och arbetsoförmåga. Genom att skapa välbefinnande och riva strukturer som försvagar välbefinnandet skapar man bättre självuppfyllande prognoser för framtiden.
Att reagera på belastande arbete och arrangera arbetsuppgifterna på nytt är metoder som kan användas för att skapa välbefinnande för arbetstagaren och arbetsgemenskapen. Man kan tänka att satsningar på en välfungerande arbetsgemenskap ökar välbefinnandet i arbetet och får den anställda att stanna kvar i sitt arbete.
Arbetet är en stor del av en vuxen människas liv, och därför framkommer det välbefinnande som man upplever i arbetet även i människornas vardag och arbetskarriärernas längd. Man borde reagera på problem i rätt tid och tillsammans trygga ett bättre arbetsliv för oss alla.
I likhet med skötseln av sysselsättningen berörs vi alla även av välbefinnande, och genom att förena olika slags kunnande till en gemensam vision kan vi vända utmaningarna till möjligheter.
Laura Korhonen
laura.korhonen@kannus.fi
Laura Korhonen ansvarar för sysselsättningstjänsterna i Kannus stad som en del av kommunförsöket med sysselsättning i Karlebyregionen och är förman för ungdomsverkstaden i Kannus och för den uppsökande ungdomsverksamheten. Laura är socionom till utbildningen och studerar för närvarande till lösningsinriktad coach. Laura är intresserad av att främja välbefinnande och att förebygga illabefinnande särskilt bland unga. Hon tror att var och en på sin egen plats och med sin egen förmåga även kan verka för det gemensamma bästa.