På 1700-talet gick lärlingar i lära hos mästare. En lärling fick en liten lön, men det viktigaste var att lärlingen fick ett yrke att ta över när mästaren slutade. Detta har upplevts som ett så bra system att inget ännu har ändrats, man bara kallar det läroavtal numera.
Om du har tänkt byta bransch, fortsätta med studier som avbrutits eller skaffa dig fortbildning är läroavtal ett praktiskt sätt att få intyg över din kompetens samtidigt som du lär dig ett nytt yrke. Hur trevligt är det inte att studera när man samtidigt får lön och erfarenhet av ett meningsfyllt yrke. I själva verket är läroavtal i sig ett giltigt arbetsavtal.
Läroavtal kan inledas när som helst året runt
För att börja med läroavtal krävs bara 15 års ålder och minst 25 timmar arbete i veckan. I praktiken startar läroavtalet så att den anställda tar kontakt med läroavtalstjänsterna efter att hen har fått ett jobb. I Mellersta Österbotten finns närmaste läroavtalstjänster hos Kpedu och på svenska hos Optima i Jakobstad. Det lönar sig att först prata med arbetsgivaren, för att hen ska utnämna en arbetsplatshandledare.
Läroavtalsutbildningen kan inledas när som helst under året. När du har hittat en arbetsplats och undertecknat läroavtal söker läroavtalstjänsterna en lämplig utbildning åt dig. Om läroanstalten har rätt att ordna utvidgat läroavtal, som t.ex. Kpedu har, har den också rätt att söka utbildningen utanför Kpedus egna utbildningar. Det är alltså möjligt att studera vilket yrke som helst, på vilket håll som helst i Finland, eftersom den moderna tekniken möjliggör att man kan delta i undervisningen på distans.
Kunskaper specifikt för den anställdas och arbetsgivarens behov
Via läroavtal kan du studera för vilken som helst yrkesexamen eller bara en del eller delar av en examen. Den studerande får just sådana kunskaper som hen eller arbetsgivaren har behov för just nu. På detta sätt svarar man mot framtida utmaningar och främjar man sysselsättning.
Det finns sammanlagt över 150 yrkesexamina, inklusive grund-, yrkes- och specialyrkesexamina. Bland dem hittar nog var och en rätt och lämplig examen eller del av examen.
Läroavtal är i huvudsak gratis för både arbetsgivaren och den studerande. Därför lämpar sig läroavtal väl också för företagare. En arbetslös arbetssökande bör innan hen söker arbetsplats reda ut om det är möjligt att få lönesubvention. Det egna kommunförsöket för sysselsättning eller TE-byråns ansvariga experter hjälper med detta.
Arbetsgivarföretaget kan i bästa fall få lönesubvention för hela läroavtalstiden. Också kommuner, föreningar och religiösa samfund har i egenskap av arbetsgivare möjlighet att få lönesubvention för lönekostnader för en arbetslös arbetssökande.
Läroavtal leder till examen eller uppdaterad kunskap
Läroavtal gör det möjligt att ta en examen på andra stadiet eller att uppdatera en examen man redan har. För den som helt saknar examen på andra stadiet planeras läroavtalet i samarbete med läroavtalstjänsterna.
Om utbildningen redan finns kan den kompletteras eller kompetensen uppdateras med hjälp av delar av examen eller genom att direkt visa att man innehar den kompetens som krävs. Yrkesprovet ordnas av en läroanstalt i branschen.
Den som är arbetssökande kund hos kommunförsöket med sysselsättning bör diskutera om läroavtal med den ansvariga experten eller direkt med undertecknad. I samarbete med läroavtalstjänsterna planerar vi hur det lönar sig att gå vidare i ärendet.
Det lönar sig också att tänka på att var och en som tar grund-, yrkes- eller specialyrkesexamen får ett stipendium genom att visa upp sitt examensintyg. I nuläget är stipendiet 414 euro. Denna summa kan man använda som man själv vill, till vardagliga utgifter eller till att belöna sig själv för en god prestation.
Själv har jag i vuxen ålder avlagt fem läroavtalsutbildningar: en yrkesexamen och fyra specialyrkesexamina. Mina stipendier har jag använt till att belöna mig själv med sista-minuten-resor till någon semesterort.
Virpi Takamaa
virpi.takamaa@kokkola.fi
Virpi Takamaa arbetar som arbetstränare i Kommunförsöket med sysselsättning i Karlebyregionen. Till henne hänvisas de arbetslösa arbetssökande som behöver någon form av utbildning för att ha lättare att sysselsätta sig. Redan när Virpi var servicechef inom närings- och städbranschen ansåg hon att det är viktigt att utbilda arbetstagare med hjälp av läroavtal. Det bästa enligt Virpi är att erbjuda kunderna det stöd de behöver och att hitta just de tjänster som bäst främjar sysselsättningen.