I Mellersta Österbotten har vi ett år av kommunförsöket med sysselsättning bakom oss. I det riksomfattande kommunförsöket eftersträvas integration av tjänster, effektivare tjänster nära kommuninvånarna samt en ökad sysselsättningsgrad. På lokal nivå eftersträvas en stark början, strömlinjeformade servicevägar och en s.k. taktik med alla tjänster över en disk, där kunden erbjuds så många närtjänster som möjligt på en och samma gång, baserat på sina behov.
Vid inledandet av kommunförsöket var sysselsättningsgraden i Mellersta Österbotten 70 procent. Nu har den stigit till 76 procent, och närtjänster med egna anställda har ordnats i kommunerna. Servicefältet, nätverksarbetet och bearbetandet av gemensamma processer har varit en viktig del av det gångna året, där kommunerna sökt sin nya roll i den nya uppgiften och som en del av nätverket.
Vårt servicefält kunde beskrivas som ett lapptäcke som består av olika bitar. En bit är färgglad, en annan kan vara randig och en tredje tillverkad i ylle, men varje bit kompletterar helheten på sitt eget vackra sätt. Antalet lappar i täcket byts ut, byter plats eller måste sys fast hårdare, kanske också på en ny plats. Samtidigt måste man se on täcket är tillräckligt långt för att täcka alla tår – och även de anställdas tår.
De anställdas kompetens bildar grunden för kommunförsöket
Personalen har en massiv förändringskraft. I en så här stor förändring kan personalens oersättliga roll inte framhävas nog, trots att man alltid säger att ingen är oersättlig. Jag påstår att kunnandet i det här sysselsättningsförsöket är oersättligt. Under en lång arbetskarriär har man samlat på sig tyst kunskap som man nu kunnat bygga till en grund ovanpå vilken försöket bearbetas. Samtidigt finns det många nya och fräscha idéer som håller en fast i nuet och dess fenomen.
Betydelsen av att lyssna och engagera kan därför inte förminskas. Ett bärande tema för försöket har varit att göra personalen engagerad i förändringen samt att stöda mångsidighet och kompetens. Man har uppmuntrat personalen att delta i utbildningar och mitt bland förändringen och informationsflödet har personalen ständigt utbildat sig, bland annat till koordinatorer för arbetsförmåga och till rehabiliteringshandledare. Det kan man inte vara annat än ödmjukt tacksam för. Allt börjar från människan: ”You don’t build a business – you build people – and then people build the business”.
Främjande av sysselsättning kräver utnyttjande av kommunens stora uppgiftsfält och samarbetsnätverk
Kommunerna förbereder sig på att ta på sig huvudansvaret för skötseln av sysselsättningen från och med 2024. Kommunerna gick med i försöket, men redan under det första året blev det klart att försöket eventuellt blir bestående. Ett bra projekt rotar sig och smälter in som en del av de grundläggande funktionerna. Även sysselsättningsförsöket har siktet på detta.
Man måste djärvt undersöka processer, lyssna på dem som har den bästa kunskapen om hur saker och ting borde göras och vid behov måste man ändra riktning. I försöket har djärvheten sitt ursprung i förvaltningsövergripande arbete, men även i mod och förmåga att se saker som helheter. Lapparna måste fås ihop till ett värmande täcke, men inte genom att klippa bort något på ett ställe och till synes förlänga täcket i den andra änden, eftersom det inte gör täcket längre. Även på servicefältet bildar varje bit en del av varandra.
Jarkko Huovinen, direktör för enheten för livskraft och ekonomi vid Kommunförbundet, skriver i sin blogg 25.11.2021 ”Sysselsättningstjänster som en del av kommunernas livskraftsarbete” att hur väl kommunerna lyckas med sitt nya åliggande i synnerhet beror på hur de kan dra nytta av sitt breda uppgiftsfält för att främja sysselsättningen. Kommunerna kan inom lagstiftningens gränser skapa och utveckla sysselsättningstjänster tillsammans med nätverket.
En av de bärande faktorerna för kommunförsöket är att främja kultur. Man ska med andra ord ge utrymme att utveckla, testa och skapa nya idéer. Samtidigt ska man klara av osäkerhet, halvfärdighet och upplevelsen av att tappa kontrollen. Eller är liv i en ständig förändring det nya normala, som vissa säger? ”Man klarar av ett hektiskt arbete när man accepterar att förändring är ett ständigt tillstånd. Man slutar med mantrat om att orka lite till, så blir det snart lättare”, skriver Tiina Isotalus, ordförande för Karleby stadsfullmäktige i sin publikation 19.5.2022, baserat på Minna Utriainens anförande vid Kommunförbundets evenemang.
Att arbeta tillsammans har betydelse för framgången
Nu måste man kombinera lappar och trådar med varandra alltmer och försöka möjliggöra fungerande helheter. Ibland måste man ge utrymme för förändring och tillväxt och ibland måste man kunna leda mer intensivt på nära avstånd. Det här är inte en individuell gren, utan en lagsport, och därför har team- och nätverksarbete en ytterst stor betydelse för framgången.
I egenskap av kommunens tjänsteinnehavare är jag orolig för företag som uttrycker sin nöd om bristen på arbetskraft. Samtidigt förmedlar den egna personalen ett budskap om vilket gäng som kommer att göra det här och hurdan den framtida organisationen är. Även kommunerna och arbetskraftsbyrån funderar på samma sak. Arbetskraftsbyrån befinner sig också mitt i omvälvningen och står inför en ny utformning. Sedan har vi kunden som är orolig för sin utkomst och sitt arbete. Saker och ting är sällan väldigt svartvita inom skötseln av sysselsättningen. Som vi vet är livet färggrant och ibland oförutsägbart.
Vi bär vårt ansvar för att sy lapparna till ett täcke som värmer allas tår. Den nuvarande riktningen är på många sätt rätt och det är tydligt att våra gemensamma strävanden bär vidare. Sommaren blir lyckligtvis ett avbrott i det långa året, och var och en av oss får en chans att slappna av. Lapptäcket kan ställas i förrådet en stund i väntan på hösten.
Sanna-Mari Levijoki
sanna-mari.levijoki@kokkola.fi
Bloggskribenten Sanna-Mari Levijoki leder kommunförsöket för Karlebyregionen i Mellersta Österbotten och arbetar också som sysselsättningschef på Karleby stad. Sanna-Mari är en utvecklingspsykolog som är intresserad av mänsklighet som strävar efter att skapa förståelse mellan individen och den omgivande verksamhetsmiljön och som tror på att empati är något man kan lära sig.