I Helsingin Sanomat publicerades den 29 mars Vesa Siréns artikel om hur konstnärerna i Finland mår. Centret för konstfrämjande (Taike) och Kulturpolitiska forskningscentret (Cupore) frågade konstnärer i Finland hur de orkar med sitt jobb. Enligt resultaten har till och med 40 procent av konstnärerna övervägt att byta bransch eller redan gjort det. När det gäller personer som studerar som huvudsyssla är siffran 60 procent.
Resultaten är ingen överraskning. Uppfattningen om bildkonstnären som svävar i det blå utan bekymmer stämmer inte. Bildkonstnärens vardag kan jämföras med företagarens vardag. Företagaren producerar inte endast det som säljs utan sköter även det övriga som gäller affärsverksamheten. Detta upprepas ständigt i Taikes undersökning. Bildkonstnären jobbar utöver som tjänsteproducent även som bokförare, sekreterare och kommunikationsansvarig.
Bildkonstnärens jobb präglas av ett ojämnt jobbflöde och snuttjobb. Därför faller en konstnär ofta för frestelsen att åta sig flera projekt på samma gång. Rädslan för att gå miste om unika möjligheter är stark. Dessa tilläggsjobb utgör en risk för konstnärens ork och välbefinnande.
Kreativitet och att marknadsföra sig själv
En utmaning inom den kreativa branschen är att den kan tolkas på många olika sätt. När någon säger att hen är kock får man genast en tydlig uppfattning om arbetsuppgifterna. De som avlagt yrkesexamen inom bildkonst i Finland har specialiserat sig till exempel på animation, scenkonst, illustration eller fotografering. Man måste lyfta fram sin egen kompetens och sina egna färdigheter.
I Taikes undersökning säger konstnärerna att allt annat utom det huvudsakliga arbetet är svårt. Kreativa människor brukar ofta förminska sig själv och det de är bra på. Det är enklare att jobba med sin egen portfolio än att söka upp kunder och prata med människor. När man ständigt är tvungen att sätta tid på sådant som man inte har särskilt lätt för, såsom att ringa telefonsamtal, tar det förståeligt nog på krafterna.
Sällan blir något klart med en gång. Man måste ställa upp en deadline, göra upp en tidtabell och ringa de där telefonsamtalen. Inte undra på att allt detta kringarbete tar på krafterna.
Jobben som inte syns – en belastning eller ett guldkorn?
Det fantastiska och förskräckliga med den kreativa branschen är osäkerheten. På den fria marknaden finns det sällan jobb inom konstbranschen. Bildkonstnärer får jobb inom vårdbranschen, vid kreativa byråer och reklambyråer, på muséer, inom undervisningsarbete, på produktionsbolag samt som tidigare nämndes som fria konstnärer. Den här listan är bara lite skrap på ytan.
Kreativt jobb uppstår ofta som en biprodukt när man planerar något som inte är kreativt. En idé som behöver visuell finslipning, något som kan bli reklammaterial, och kan det här bli lättare att läsa? Om en bildkonstnär involveras i en helt främmande bransch, öppnas nya perspektiv. En människa som ser på saker ur ett visuellt perspetiv och genom känslomässiga upplevelser har anslutit sig till diskussionen. Tillgängligheten beaktas då ofta bättre i vår miljö.
Varför den kreativa branschen?
Men vilka är då de positiva sidorna med den kreativa branschen? Kreativitet kräver jobb, men när ett projekt är klart känns det helt fantastiskt. För en kreativ människa betyder det mycket att få veta hur andra människor ser och upplever det som den kreativa människan satt sin prägel på. Jobbet känns meningsfullt när det uppstår diskussioner och reflektioner.
I mitt eget huvud bollar jag ständigt en massa idéer. De väntar på att jag ska ha tillräckligt med mod att göra verklighet av dem.
Jonna Rantanen
jonna.rantanen@kokkola.fi
Jonna Rantanen är bildkonstnär (YH), grafisk designer, illustratör och kommunikationsassistent. Under det senaste året har hon breddat sin kompetens med jobb som kommunikationsexpert. Jonna är även intresserad av digital konst, skrivande, podcaster och informationsteknik.